Urtikaria
Urtikaria, eller ”nässelutslag” är en klassisk histaminmedierad hudreaktion. Den kan ibland vara delmanifestation i allergiska reaktioner, men det är betydligt vanligare med urtikaria som ett isolerat fenomen på grund av annan eller okänd utlösande orsak. I de allra flesta fall har antihistaminika i adekvat dos god effekt för behandling.
Vid urtikaria (nässelutslag) ses multipla myggbettsliknande lesioner med en kvaddel centralt och en omgivande rodnad. Angioödem är en djupare manifestation med diffus svullnad. I flertalet fall är tillståndet snabbt övergående och klingar av spontant inom loppet av några timmar, men i vissa fall kan förloppet vara mer långdraget eller till och med kroniskt.
Akut urtikaria kan vara en delmanifestation av en allergisk reaktion, men det är betydligt vanligare att den utlösande orsaken förblir okänd. Troligen kan reaktion på till exempel viros vara en sådan, men andra välkända orsaker kan vara värme, köld eller tryck.
Kronisk urtikaria innebär dagliga besvär > 6 veckor. I majoriteten av dessa fall kan ingen orsak påvisas trots omfattande utredning. Kronisk urtikaria har möjligen en autoimmun patogenes
(17).
Utredning
Enstaka episod med akut urtikaria utan uppenbar utlösande orsak eller andra allergiska manifestationer behöver i regel inte utredas.
Vid återkommande urtikaria utgör noggrann anamnes en viktig del i utredningen. För att kartlägga möjliga samband med utlösande orsaker kan det vara värdefullt att patienten för dagbok under en till två veckor. Misstänkta orsaker elimineras där så är möjligt, men man bör undvika en strikt eliminationsdiet.
Om patienten tar icke steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID) bör patienten sluta med det. Ta också reda på om patienten tar angiotensinkonverterande enzym (ACE)-hämmare, som i så fall kan behöva pausas eller bytas ut mot annat läkemedel, detta då urtikaria kan uppstå även långt efter att behandlingen initierades. Patienter med långdragna/svåra/recidiverande besvär eller urtikariavaskulit bör remitteras till dermatolog.
Behandling
Lindrig urtikaria behöver inte behandlas. Måttliga till svåra besvär behandlas med antihistamin (hos vuxna i upp till fyrdubbel ”normaldos”)
(17).
Akut urtikaria
Vid svåra besvär av urtikaria och otillräcklig effekt av antihistamin som akutbehandling kan en engångsdos (i lite högre dos) av perorala kortikosteroider (betametason eller prednisolon) vara indicerat.
Vid ihållande/recidiverande besvär av akut urtikaria kan det vara indicerat med lägsta effektiva dos av betametason 0,5–1,5 mg (milligram) eller prednisolon 5–15 mg per dygn under någon till några veckor, parallellt med antihistamin.
För akut urtikaria med angioödem som utgör delmanifestation av allergisk/anafylaktisk reaktion, se kapitel Anafylaxi.
Kronisk urtikaria
Kronisk urtikaria bör remitteras till hudspecialist eller allergolog för ställningstagande till annan mer långsiktig systemisk behandling, såsom omalizumab.