Hudborrelios

De senaste decennierna har olika manifestationer av borreliainfektion blivit allt vanligare, framför allt i huden. Numera utgör den en av de absolut vanligaste orsakerna till antibiotikabehandling som förskrivs i primärvården.

Erythema migrans (EM) är det tidigaste och vanligaste symptomet på infektion med Borrelia bugdorferi, och i Sverige den allra vanligaste fästingöverförda sjukdomen 

(30)

.

Erytemet yttrar sig typiskt som en successivt, från centrum växande, ringformad rodnad, vanligen (men inte alltid) med central uppklarning. Det uppträder ofta inom någon månad efter ett fästingbett, men kan också komma betydligt senare, men sällan tidigare än 1‍–‍2 veckor efter bettet.

Det är inte ovanligt att fästingbett (i likhet med andra insektsbett) under de närmaste dagarna åtföljs av lokal, ospecifik rodnad som kan bli upp till 3‍–‍4 cm i diameter, en rodnad som sedan försvinner 

(31)

 

(32)

. Sådan rodnad väcker oro för borreliainfektion hos många patienter, men den kan lugnt väntas ut. Patienten informeras om att återkomma om ett typiskt EM skulle uppstå senare.

En kronisk och betydligt ovanligare hudmanifestation av borrelia, orsakad av Borrelia afzelii, är acrodermatitis chronica atrophicans. Denna hudmanifestation yttrar sig typiskt i form av ett ofta smärtande, lite blåviolettskimrande område med silkestunn, atrofisk hud. Det allra vanligaste är att hudmanifestationen förekommer på fötter och underben, men den kan även förekomma på andra kroppslokaler 

(33)

.

Ytterligare en hudmanifestation av borrelia är lymfocytom, som typiskt uppträder i form av en rodnad, svullen örsnibb eller mamill.

Utredning

Diagnostiken av hudborrelios grundar sig på den kliniska bilden. Patienten behöver inte ha observerat något föregående fästingbett, men om patienten har observerat något sådant stärker det förstås den kliniska bilden.

Serologisk provtagning har inget värde för diagnostiken vid erytema migrans, och bör i det fallet därför undvikas, men det kan däremot ha ett värde vid:

  • misstanke om akrodermatit
  • misstanke om lymfocytom
  • osäkerhet kring diagnosen. 

Vid dessa tillstånd ses i regel höga antikroppstitrar. Vid kvarstående osäkerhet kan i enstaka fall även biopsi vara indicerad.

Behandling

Behandling av vuxna

Rekommenderade behandlingar vid följande sjukdomstillstånd:

  • Erytema migrans utan andra symptom behandlas med penicillin V, 1 gram 3 gånger/dag ges till vuxna i 10 dagar 

    (30)

     

    (32)

    .

  • Acrodermatitis chronica atrophicans och lymfocytom behandlas med penicillin V, 2 gram 3 gånger/dygn eller doxycyklin 200 milligram (mg) dagligen i 2‍–‍3 veckor.

  • Vid multipla erytem rekommenderas doxycyklin. 

Behandling av barn

Vid erytema migrans ges penicillin V, 25 mg/kg kroppsvikt 3 gånger/dygn i 10 dygn.

Vid penicillinallergi, multipla erytem, eller andra ackompanjerande infektionsmanifestationer, såsom artrit, ges doxycyklin peroralt till äldre barn, och till barn < 8 år ges azitromycin 

(30)

.

Har du synpunkter på Läkemedelsbokens nya webbplats?

Har du synpunkter på Läkemedelsbokens nya webbplats?

Tack för dina synpunkter!

Fortsatt utveckling av webbplatsen kommer ske utifrån den återkoppling vi får.

Vi läser allt som skickas in. Men eftersom dina synpunkter är anonyma kommer vi inte att skicka något svar till dig.

Läkemedelsboken vänder sig framför allt till specialister i allmänmedicin, läkare under specialiserings- eller allmäntjänstgöring, studerande inom medicin och farmaci, men också till läkare som behöver råd vid medicinska problem utanför den egna specialiteten. Vi vill gärna att du som använder Läkemedelsboken skriver hur webbplatsen skulle kunna bli bättre, utifrån de behov som du har. Dina svar blir anonyma. Undvik därför att skriva namn, kontaktuppgifter eller något annat om dig själv eller någon annan.

Läkemedelsboken vänder sig framför allt till specialister i allmänmedicin, läkare under specialiserings- eller allmäntjänstgöring, studerande inom medicin och farmaci, men också till läkare som behöver råd vid medicinska problem utanför den egna specialiteten. Vi vill gärna att du som använder Läkemedelsboken skriver hur webbplatsen skulle kunna bli bättre, utifrån de behov som du har. Dina svar blir anonyma. Undvik därför att skriva namn, kontaktuppgifter eller något annat om dig själv eller någon annan.

Tänk på att det du skickar in till Läkemedelsverket blir en så kallad allmän handling. Om någon vill läsa våra allmänna handlingar så måste vi lämna ut dem. Undvik att skriva in känsliga personuppgifter.

Läs om hur Läkemedelsverket behandlar personuppgifter.

Tänk på att det du skickar in till Läkemedelsverket blir en så kallad allmän handling. Om någon vill läsa våra allmänna handlingar så måste vi lämna ut dem. Undvik att skriva in känsliga personuppgifter.

Läs om hur Läkemedelsverket behandlar personuppgifter.