Hudsjukdomar
Huden brukar ibland benämnas som ”kroppens största organ”. Eksem, bakteriella hudinfektioner, virusorsakade manifestationer i huden och ektoparasiter är exempel på sjukdomstillstånd som huden kan drabbas av. Behandlingen av dem är följaktligen också bred.
Epitetet ”kroppens största organ” har inte enbart med dess stora yta att göra. Benämningen grundar sig också i hudens vikt. Hudens vikt utgör omkring 15 % av kroppens totala massa.
En av hudens huvudfunktioner är att fungera som barriär mot olika typer av yttre påverkan och exponeringar, såsom:
- värme
- kyla
- kemikalier
- våld
- strålning
- mikroorganismer.
Andra viktiga funktioner som huden har är att:
- förhindra vattenavdunstning
- reglera kroppstemperaturen
- förmedla sensorik och smärta
- vara delaktig i metabola och immunologiska processer.
Besvär och symptom från huden är en vanlig orsak till besök i primärvård. Många hudsjukdomar är sällsynta och fordrar dermatologisk specialistexpertis för att känna igen, diagnostisera och behandla, medan andra är synnerligen vanliga och i de flesta fall handläggs helt och hållet i primärvård.
Historiskt sett har behandlingar mot olika hudsjukdomar till dominerande del varit topikala. På senare år, inte minst efter de ”biologiska” läkemedlens intåg i behandlingsarsenalen, har systemiska behandlingsregimer fått ett större utrymme. I dagsläget är dessa än så länge något som sköts inom specialistdermatologin.
I det här kapitlet kommer vi i huvudsak att fokusera på vanliga hudsjukdomar som kan påträffas i primärvården.