Huvudlöss

Huvudlöss är en synnerligen vanlig åkomma som tenderar att återkomma, inte minst i förskole- och skolmiljöer där barnen umgås tätt. Symptomen är ofta milda, och då yttrande sig i form av hårbottenklåda. Noggrann luskamning i kombination med icke-farmakologiska, topikala beredningar ger oftast fullgod effekt.

Huvudlöss (Pediculosis humanus capitis) ger klåda och prickigt utslag i hårbotten. Lössen ses med blotta ögat liksom lusäggen (gnetter) på hårstrån nära hårbotten. Smitta sker vid direktkontakt och beror inte på dålig hygien.

Utanför hårbotten kan lusen överleva ungefär 1 dygn, men efter 4 timmar kan den inte fortplanta sig och smittar därför mer sällan via till exempel mössa eller kam. Resistens mot länge använda lusmedel av antibiotikatyp förekommer 

(43)

.

Utredning

Såväl huvudlössen som gnetterna är oftast lätta att känna igen av patienten själv eller anhöriga och blir sällan föremål för bedömning av vårdpersonal.

Behandling

I de flesta fall sker behandling av huvudlöss helt och hållet genom egenvård, och blir sällan föremål för kontakt med vården, då noggranna egenvårdsråd finns att hitta på till exempel 1177 Vårdguiden.

Behandling ska endast ske om löss eller gnetter kunnat påvisats, och då i första hand med hjälp av medicintekniska produkter inkluderande noggrann kamning med luskam följt av applicering av produkt som innehåller dimetikon.

Först i andra hand, om effekten skulle utebli, rekommenderas farmakologisk behandling i form av ett topikalt kombinationspreparat med bensylbensoat och disulfiram. 

Vanliga orsaker till recidiv är ofullständig behandling eller återsmitta 

(44)

.

Har du synpunkter på Läkemedelsbokens nya webbplats?

Har du synpunkter på Läkemedelsbokens nya webbplats?

Tack för dina synpunkter!

Fortsatt utveckling av webbplatsen kommer ske utifrån den återkoppling vi får.

Vi läser allt som skickas in. Men eftersom dina synpunkter är anonyma kommer vi inte att skicka något svar till dig.

Läkemedelsboken vänder sig framför allt till specialister i allmänmedicin, läkare under specialiserings- eller allmäntjänstgöring, studerande inom medicin och farmaci, men också till läkare som behöver råd vid medicinska problem utanför den egna specialiteten. Vi vill gärna att du som använder Läkemedelsboken skriver hur webbplatsen skulle kunna bli bättre, utifrån de behov som du har. Dina svar blir anonyma. Undvik därför att skriva namn, kontaktuppgifter eller något annat om dig själv eller någon annan.

Läkemedelsboken vänder sig framför allt till specialister i allmänmedicin, läkare under specialiserings- eller allmäntjänstgöring, studerande inom medicin och farmaci, men också till läkare som behöver råd vid medicinska problem utanför den egna specialiteten. Vi vill gärna att du som använder Läkemedelsboken skriver hur webbplatsen skulle kunna bli bättre, utifrån de behov som du har. Dina svar blir anonyma. Undvik därför att skriva namn, kontaktuppgifter eller något annat om dig själv eller någon annan.

Tänk på att det du skickar in till Läkemedelsverket blir en så kallad allmän handling. Om någon vill läsa våra allmänna handlingar så måste vi lämna ut dem. Undvik att skriva in känsliga personuppgifter.

Läs om hur Läkemedelsverket behandlar personuppgifter.

Tänk på att det du skickar in till Läkemedelsverket blir en så kallad allmän handling. Om någon vill läsa våra allmänna handlingar så måste vi lämna ut dem. Undvik att skriva in känsliga personuppgifter.

Läs om hur Läkemedelsverket behandlar personuppgifter.