Läkemedel

Antiinflammatoriska värktabletter används ofta vid led-och muskelvärk. De är ofta förstahandsval vid regionala och tillfälliga besvär men också i samband med skov i reumatisk sjukdom och i väntan på effekt av insatt annan behandling. Dessa läkemedel kan ibland räcka som enda behandling för tendinit/entesit och inflammatorisk ryggsjukdom. Vidta försiktighet med COX‍-‍hämmare till:

• äldre
• patienter med nedsatt njurfunktion
• patienter med hjärt-kärlsjukdom
• patienter med tidigare konstaterat magsår.

Se respektive produktresumé för ytterligare information.

I första hand rekommenderas COX‍-‍1 hämmare men vid gastrointestinala biverkningar rekommenderas COX‍-‍2 hämmare. Vid uttalad morgonstelhet bör man välja långverkande preparat till natten.

Vid akuta artriter krävs den högre artritdosen medan vid artros och inaktiv artritsjukdom kan dosen vara hälften.

Man använder sjukdomsmodifierande/‌långverkande antireumatiska läkemedel eller så kallade DMARDs för behandling av flertal reumatiska sjukdomar.

Det finns flera olika grupper av DMARDs, beroende på hur man framställer dem:

• Syntetiska sDMARDs som i sin tur kan delas in i:
  • de konventionella (conventional) csDMARDs

  • målinriktade (targeted) tsDMARDs. Målinriktade läkemedel består av små molekyler riktade mot särskilda inflammationsmekanismer och kan ges i tablettform.

• Biologiska bDMARDs. Biologiska läkemedel består av antikroppar eller andra proteiner som är specifikt inriktade för att motverka den proinflammatoriska processen. Dessa läkemedel kan man bara ge som subkutan injektion eller intravenös infusion. När patenten för de biologiska läkemedlen gått ut har det utvecklats flertal kopior till dessa, så kallade biosimilarer. En biosimilar är ett biologiskt läkemedel som är mycket likt ett annat biologiskt läkemedel som redan är godkänt för försäljning inom EU (referensläkemedlet), se mer information på Läkemedelsverkets webbplats.

Gemensamt för flertalet DMARDs är att de är immunmodulerande och det finns därför en ökad risk för infektioner. Behandlingen kräver regelbunden uppföljning med kontrollprover (oftast blodstatus och alaninaminotransferas (ALAT)). Före behandlingsstart tar man prover för att se att det inte finns en påverkan på blodbild, lever- eller njurfunktion. Lungröntgen görs inför ett flertal av behandlingarna.

Inför start av biologisk eller målinriktade DMARDs görs en screening för latent tuberkulos och hepatit B. Vid infektioner med allmänpåverkan, feber eller behov av antibiotikabehandling är rekommendationen tillfälligt uppehåll med behandlingen tills infektionen är utläkt. Även inför operationer kan man behöva göra uppehåll med behandlingen.

För mer information om vad som gäller för olika preparat se Svensk Reumatologisk Förenings riktlinjer och rekommendationer 

 samt respektive produktinformation. 

Inom reumatologin använder man steroider både systemiskt och lokalt. Låga doser steroider används ofta vid nydebuterad reumatoid artrit (RA) tills man har uppnått effekt av insatt DMARD. Höga steroiddoser behövs ofta initialt vid systemsjukdomar och ibland kan steroider behöva ges intravenöst under tre dagar varefter man övergår till peroral behandling.

Med tanke på riskerna med långvarig steroidbehandling bör det finnas en plan för dossänkning och man bör använda en så låg underhållsdos som möjligt om steroiderna inte kan sättas ut. Vanliga biverkningar av steroider som behöver följas upp och behandlas är bland annat:

• hyperglykemi
• högt blodtryck
• osteoporos
• viktökning
• ökad risk för infektioner
• försämrad sårläkning
• glaukom, katarakt
• psykiska störningar
• gastrointestinala biverkningar
• undertryckt egen kortisolproduktion.

Se mer information i godkänd produktresumé.

Lokal steroidinjektion är ett bra alternativ vid lokal inflammation i led. Behandlingen kräver anatomisk kunskap och aseptisk teknik och att man anpassar dosen efter ledens storlek. Kontraindikation för lokal steroidinjektion är:

• protesled
• misstanke om septisk artrit eller andra svåra infektioner
• skadad hud vid eller i närheten av injektionsstället
• kraftig leddestruktion
• traumatisk artrit.

Vidta försiktighet vid antikoagulantiabehandling och överväg uppehåll med Non‍-‍vitamin K Orala Antikoagulantia (NOAK) kvällen innan planerad steroidinjektion och samma förmiddag.

Azatioprin

• Reumatoid artit (RA), systemsjukdomar
• Dosering upp till 3 mg/kg
• Biverkningar av vikt: leukopeni
• Kontrollprovtagning regelbundet

Ciklosporin (kalcineurinhämmare)

• RA, uveit och systemsjukdomar
• Dosering: 3 mg/kg/dygn peroralt uppdelat på 2 tillfällen

Cyklofosfamid

• RA och systemsjukdomar
• Biverkningar av vikt: cytopenier, toxicitet för njurar och urinvägar

Hydroxiklorokin

• RA, Systemisk Lupus Erytematosus (SLE)
• Dosering: 200‍-‍400 mg dagligen.
• Ögonkontroller via ögonläkare regelbundet

Kolkicin

• Gikt
• Högdos vid akut gikt, långtidsbehandling 0,25‍-‍1 mg dagligen.
• Biverkan: diarré

Leflunomid

• RA och spondylartriter
• Dosering: 10‍–‍20 mg
• Biverkningar: aptitlöshet, diarré, högt blodtryck, transaminasstegring
• Wash-out procedur vid allvarliga biverkningar

Metotrexat

• RA, spondylartriter och systemsjukdomar 
• Måldos: 20‍–‍25 mg endast en dag per vecka 
• Effekt efter 6 veckor
• Folsyrasubstitution 5 mg, 2 tabletter per vecka minskar risk för biverkningar. Ålder, njurfunktion och komorbiditet avgör måldos
• Vanliga biverkningar: illamående, transaminasstegring

Mykofenolatmofetil

• Systemsjukdomar
• Dosering: 250‍-‍1 000 mg två gånger dagligen
• Biverkningar av vikt: cytopenier, leverpåverkan

Sulfasalazin

• RA och spondylartriter
• Måldos: oftast 500 mg, 2 tabletter två gånger dagligen 
• Effekt efter 2‍–‍3 månader
• Vanliga biverkningar: hudutslag, gastrointestinala biverkningar, leukopeni och transaminasstegring

Takrolimus (kalcineurinhämmare) - lokalt administrerat

• Eksematösa förändringar vid systemsjukdom

Takrolimus (kalcineurinhämmare)

• Indikation: behandling och profylax mot transplantationsavstötning Ej förstahandsmedel men används vid svåra manifestationer av systemsjukdomar

Voklosporin (kalcineurinhämmare)

• SLE-nefrit
• Dosering: 23,7 mg (tre mjuka kapslar à 7,9 mg) två gånger dagligen
• Biverkningar av vikt är njurpåverkan, hypertoni och infektioner

Anifrolumab

• SLE
• Dosering: 300 mg intravenöst var fjärde vecka
• Biverkningar av vikt: infektioner

Belimumab

• SLE
• Dosering: subkutan injektion 200‍–‍400 mg per vecka. Intravenös beredning finns med annan dosering.
• Biverkningar av vikt: infektioner

• RA, systemsjukdomar
• Vaccination bör ske 6 månader efter infusion och 4 veckor före planerad infusion

Rituximab

• Olika doseringsregimer. 500 mg till 1 000 mg med ny infusion efter tidigast sex månader.
• Infusionsreaktion kan förekomma.
• Vid nytillkomna kognitiva, psykiatriska eller neurologiska symtom bör behandlingen avbrytas. Det finns en ökad risk för progressiv multifokal leukoencefalopati

• Autoinflammatoriska sjukdomar
• Vanliga biverkningar är huvudvärk, reaktion på stickstället och neutropeni.

Anakinra

• Dosering: subkutan injektion 100 mg dagligen

Kanakinumab

• Ingår inte i läkemedelsförmånen
• Dosering: subkutan injektion med cirka 4‍–‍8 veckors mellanrum

• Eosinofil granulomatos med polyangit (EGPA)

Mepolizumab

• Dosering: subkutan injektion var 4:e vecka

• RA och systemsjukdomar
• Observera att IL-6 hämmare gör att SR och CRP oftast inte stiger trots allvarlig infektion
• Risk för tarmperforation hos personer med tidigare divertikulit eller sår i tarmen

Tocilizumab

• Juvenil idiopatisk artrit (JIA), systemsjukdomar och RA
• Dosering: subkutan injektion 162 mg en gång per vecka
• Intravenös beredning finns med annan dosering
• Biverkningar av vikt är ökad infektionskänslighet, cytopenier, leverpåverkan, förhöjda lipider

Sarilumab

• JIA, systemsjukdomar och RA
• Dosering: subkutan injektion 150‍–‍200 mg en gång varannan vecka

• Olika spondylartriter

Guselkumab

• Dosering: subkutan injektion 100 mg var 8:e vecka

Risankizumab

• Dosering: subkutan injektion 150 mg var 12:e vecka

Ustekinumab

• Dosering: subkutan injektion 45 mg var 12:e vecka

• Olika spondylartriter. Rekommenderas inte till patienter med inflammatorisk tarmsjukdom (IBD).

Bimekizumab

• Dosering: subkutan injektion 160 mg var 4:e vecka.

Ixekizumab

• Dosering: subkutan injektion 80 mg var 4:e vecka.

Sekukinumab

• Dosering: subkutan injektion 150 mg eller 300 mg en gång per månad.

RA, olika spondylartriter, uveit. Försiktighet vid hjärtsvikt, reumatisk systemsjukdom, demyeliniserande sjukdom och upprepade infektioner. Vanliga biverkningar är övre luftvägsinfektioner, huvudvärk och reaktion på injektionsstället.

Adalimumab

• Dosering: subkutan injektion 40 mg varannan vecka.

Certolizumabpegol

• Dosering: subkutan injektion 200 mg varannan vecka.

Etanercept

• Dosering: subkutan injektion 50 mg en gång per vecka.
• Annan tumörnekrosfaktor (TNF)-hämmare rekommenderas vid IBD och uveit.

Golimumab

• Dosering: subkutan injektion 50 mg en gång per månad.

Infliximab

• Dosering: 3–5 mg/kg kroppsvikt intravenöst var 8:e vecka eller subkutan injektion 120 mg varannan vecka.
• Infusionsreaktioner förekommer.

Januskinas (JAK)-hämmare

• RA, olika spondartriter
• Försiktighet hos äldre, vid känd hjärt-kärlsjukdom, malignitet eller tromboembolism (55)
• Ökad risk för bältros och herpesinfektioner
• Förhöjt kolesterol

Baricitinib

• Dosering: 2–4 mg en gång dagligen

Filgotinib

• Dosering: 100–200 mg en gång dagligen

Tofacitinib

• Dosering: 5 mg en tablett 2 gånger dagligen eller 11 mg depottablett en gång dagligen

Upadacitinib

• Dosering: 15 mg en gång dagligen

Apremilast

• Psoriasisartrit, Behçets syndrom
• Dosering: 30 mg en tablett 2 gånger dagligen
• Inga biverkningsprover behövs
• Biverkningar: gastrointestinala

• RA, psoriasisartrit

Abatacept

• Dosering: subkutan injektion 125 mg per vecka.
• Kan ges som infusion men då med annan dosering.

Metylprednisolon

• Systemsjukdomar
• Infusioner pulsbehandling ofta 500‍-‍1 000 mg i tre dagar

Metylprednisolon

• Kortisoninjektion i liten led, bursa eller senskida
• Dosering: injektion med 0,1 till 1,0 ml beroende på struktur 40 mg/ml

Prednisolon

• Steroider per oralt

Triamcinolon acetonid

• Kortisoninjektion i stor led
• Dosering: injektion 1 ml 40 mg/ml

Triamcinolon hexacetonid

• Kortisoninjektion i stor led
• Dosering: injektion 1 ml 20 mg/ml

Läkemedel vid gikt

Allopurinol

• Vanligaste dosering cirka 300 mg en gång dagligen

Febuxostat

• Andrahandsmedel till allopurinol
• Vanligaste dosering 80 mg en gång dagligen

Probenecid

• Dosering. 500 mg en gång dagligen
• Ska ej användas vid njurskador

Läkemedel vid systemisk skleros

Fosfodiesterashämmare

Sildenafil

• Digitala sår, pulmonell arteriell hypertension (PAH)

Tadalafil

• Digitala sår, PAH

Endotelin-1-receptorantagonist

Bosentan

• Digitala sår, PAH

Prostacyklinanalog

Iloprost

• Sår

Antifibrotisk behandling med proteinkinashämmare

Nintedanib

• Fibrotiserande interstitiella lungsjukdomar (ILD‍-‍sjukdomar) inklusive systemisk skleros (SSc)‍-‍ILD

Läkemedel vid Sjögrens sjukdom

Ciklosporin i ögondroppar

• Keratit orsakad av kronisk torrhet

Dextran 70 + hypromellos

• Tårsubstitut, ögondroppar

Hypromellos

• Tårsubstitut, ögondroppar

Karbomer

• Tårsubstitut, ögongel

Karmellos

• Tårsubstitut, ögondroppar

Natriumfluorid

• Kariesprofylax
• Munskölj 0,2 %

Natriumfluorid

• Kariesprofylax
• Tandkräm

Natriumfluorid

• Kariesprofylax
• sugtabletter

Natriumfluorid + äppelsyra

• Xerostomi och kariesprofylax
• sugtablett

Pilokarpin

• Xerostomi
• Dosering: 5 mg 3‍-‍4 gånger dagligen

Paraffin flytande vaselin

• Ögonsalva

Povidon

• Tårsubstitut, ögondroppar