Icke-inflammatoriska tillstånd

Icke-inflammatoriska smärttillstånd är de vanligaste orsakerna till smärtor i rörelseapparaten. Hit hör degenerativa ledsjukdomar såsom artros och spondylos men även lokala eller systemiska smärttillstånd.

Exempel på lokaliserade smärttillstånd kan vara:

  • epikondylit
  • tendinoser
  • skuldersmärta
  • piriformissyndrom.

I första hand är det primärvården som, i kontakt med fysioterapeut, utreder och behandlar dessa tillstånd. Basen i behandlingen är icke-farmakologisk.

Exempel på generaliserat smärttillstånd är nociplastisk smärta dit fibromyalgi tillhör. Utredning och behandling sker i första hand inom primärvården men kontakt med smärtmottagning kan bli aktuell. För mer information om nociplastisk smärta, se kapitel Smärta hos vuxna.

Artros

Artros är den vanligaste ledsjukdomen. Tillståndet orsakas av en förändrad balans i broskomsättningen. Artros drabbar vanligen:

  • knän
  • höftleder
  • fingrarnas distal interfalangeal (DIP)-leder och proximal interfalangeal (PIP)-leder (Heberden-Bouchardartros)
  • tummens och stortåns grundled.

Det kan även drabba käkleder, akromioklavikularled, axelled och ryggens intervertebralleder.

Riskfaktorer för artros är:

  • ålder
  • ärftlighet
  • övervikt
  • tidigare ledskada
  • belastning i arbete eller på fritid
  • felställning i leden.

Utredning

Anamnes

Anamnesen omfattar:

  • Smygande debut av smärta vid belastning och när man börjar gå.
  • Skovvisa besvär.
  • Kortvarig morgonstelhet (<30 minuter).
  • Vilovärk och nattlig smärta i senare skede.

Kroppsundersökning

Kroppsundersökning omfattar:

  • hårda uppdrivningar kring leder som knä och fingrar på grund av osteofytbildning
  • krepitationer
  • ledsvullnad kan förekomma
  • inskränkt rörlighet
  • felställning i senare skede.

Bilddiagnostik

Diagnosen är i första hand klinisk och korrelationen mellan symtom och grad av ledförändring är svag. Om röntgen är indicerat väljer man i första hand slätröntgen med belastade bilder. Fynd talande för artros är:

  • sänkt ledspringa
  • osteofyter
  • skleros och cystbildning i det subkondrala benet.

Differentialdiagnoser

Följande är differentialdiagnoser:

  • reumatoid artrit
  • psoriasisartrit
  • gikt.

Behandling

Behandling av rörelseapparatens sjukdomar enligt Socialstyrelsens riktlinjer är 

(52)

:

  • Patientinformation.

  • Anpassad fysisk träning för att stärka muskulaturen kring drabbad led.

  • Vid behov viktreduktion.

  • Cyklooxygenas (COX)‍-‍hämmare lokalt eller peroralt.

  • Paracetamol kan prövas i andra hand.

  • Kortisoninjektion kan övervägas vid enstaka tillfälle om leden är svullen. Upprepade kortisoninjektioner bör undvikas.

  • Om stora besvär trots ovanstående ska man remittera till ortoped för ställningstagande till operation.

Är du nöjd med Läkemedelsboken?

Är du nöjd med Läkemedelsboken?

Läkemedelsboken vänder sig framför allt till dig som är specialist i allmänmedicin, läkare under specialiserings- eller allmäntjänstgöring, studerande inom medicin och farmaci, men också till dig som är läkare i behov av råd vid medicinska problem utanför den egna specialiteten.

Om du är en av dem som Läkemedelsboken vänder sig till vill vi gärna veta vad du tycker om webbplatsen och dess innehåll. 

Läkemedelsboken vänder sig framför allt till dig som är specialist i allmänmedicin, läkare under specialiserings- eller allmäntjänstgöring, studerande inom medicin och farmaci, men också till dig som är läkare i behov av råd vid medicinska problem utanför den egna specialiteten.

Om du är en av dem som Läkemedelsboken vänder sig till vill vi gärna veta vad du tycker om webbplatsen och dess innehåll. 

Är du nöjd med Läkemedelsboken?

Vill du få återkoppling?

Om du vill få svar från oss behöver du använda Läkemedelsverkets ordinarie kontaktvägar som du hittar på sidan Kontaktuppgifter.

Tänk på att det du skickar in till Läkemedelsverket blir en så kallad allmän handling. Läs om hur Läkemedelsverket behandlar personuppgifter.

Vill du få återkoppling?

Om du vill få svar från oss behöver du använda Läkemedelsverkets ordinarie kontaktvägar som du hittar på sidan Kontaktuppgifter.

Tänk på att det du skickar in till Läkemedelsverket blir en så kallad allmän handling. Läs om hur Läkemedelsverket behandlar personuppgifter.