Proteinkinashämmare
Idag finns ett 50-tal läkemedel baserade på hämning av proteinkinaser i kliniskt bruk.
Proteinkinashämmarna kan vara av olika typer och ha olika specificitet så som:
- tyrosinkinashämmare
- serin-treoninkinashämmare
- cyklinberoende kinashämmare
- multikinashämmare.
Exempel på olika proteinkinashämmare:
- multikinashämmare (VEGFR/PDGFR/KIT/RET med flera)
- EGFR/Her-2 hämmare
- CDK4/6 hämmare
- ALK/ROS/c-Met /RET hämmare
- JAK1/2 hämmare
- BRAF hämmare
- SMO/hedgehog hämmare
- PIK3K hämmare
- FGFR hämmare
- (N)TRK hämmare
- IDH1/2 hämmare.
Se exempel på läkemedel i de olika klasserna i tabell 1.
Exempel på läkemedel
Tyrosinkinasreceptorhämmare, målmolekyl | Läkemedelssubstans |
---|---|
Multikinashämmare (VEGFR/PDGFR/KIT/RET med flera) |
|
VEGF/VEGFR2 |
|
EGFR/Her-2 |
|
CDK4-/CDK6-hämmare |
|
ALK/ROS/c-Met/RET |
|
JAK1/JAK2 |
|
BRAF |
|
IDH1/IDH2 |
|
SMO/hedgehog |
|
PIK3K |
|
FGFR |
|
(N)TRK |
|
MEK1/MEK2 |
|
Proteinkinashämmare har namn som oftast slutar på -ib (för inhibition) och tilläggsnamn som ger en indikation på verkningsmekanism så som:
- -tinib för tyrosinkinasinhibitorer
- -anib för angiogenesinhibitorer
- -denib för isocitrate dehydrogenase 1 respektive 2 (IDH1/IDH2) inhibitorer (ivosedenib, enasidenib).
Proteinkinashämmare används vanligen som monoterapi men kan ibland kombineras med cytostatika eller immunterapi.
Proteinkinaser kan i enstaka diagnoser som gastrointestinal stromacellstumör (GIST) användas adjuvant men har sitt huvudsakliga användningsområde vid metastaserad sjukdom. Dessa små molekyler administreras oftast peroralt.
Tyrosinkinashämmare i kliniskt bruk
KIT protooncogene receptor tyrosine kinase (KIT)-hämmaren imatinib blev ett av de första effektiva proteinkinashämmande preparaten. Detta har revolutionerat behandlingen vid gastrointestinal stromacellstumör (GIST) och kronisk myeloisk leukemi.
Multikinashämmare
Nu är även multikinashämmarna sorafenib, sunitinib och regorafenib viktiga alternativ i behandlingsarsenalen vid GIST. Vid njurcancer används också multikinashämmarna sorafenib, sunitinib och pazopanib. Vid hepatocellulär cancer är sorafenib och lenvatinib indicerade i palliativ situation. Lenvatinib är också godkänd för avancerad differentierad sköldkörtelcancer och avancerad endometriecancer.
Specifika tyrosinkinashämmare
Andra exempel på tyrosinkinashämmare inom onkologisk behandling av solida tumörer är lapatinib vid Her-2-positiv bröstcancer och erlotinib och gefitinib vid EGFR-muterad lungcancer. Cyklinberoende kinas 4/6 (CDK4/6) hämmare är en läkemedelsgrupp som introducerats på senare år vid bröstcancer. Vid lungcancer med Anaplastiskt Lymfom Kinas (ALK) eller Ros Onkogen (ROS)-fusioner är ALK-hämmare som alectinib, brigatinib och lorlatinib första linjens behandling.
Sköldkörtelcancer och lungcancer med mutationer i genen Rearranged During Transfection (RET) kan erbjudas behandling med RET-hämmaren selperkatinib.
Vismodegib hämmar hedgehogsystemet genom att substansen binder till transmembranproteinet Smoothened (SMO) och blockerar därigenom hedgehog signalvägen intracellulärt. Vismodegib och sonidegib används vid avancerad basalcellscancer.
BRAF-genen uppvisar frekvent mutationer i malignt melanom och mer sällan vid tjock- och ändtarmscancer. Vemurafenib och dabrafenib är serin-treonin-kinashämmare riktade mot BRAF och är indicerade för behandling av malignt melanom med BRAF V600-mutation. Vid metastaserat malignt melanom används BRAF-hämmare tillsammans med MEK-hämmare (dabrafenib+trametinib eller enkorafenib+binimetinib). Vid tjock- och ändtarmscancer med BRAF-mutation finns behandlingsmöjlighet med BRAF-hämmaren enkorafenib i kombination med EGFR-inhiberande antikroppen cetuximab.
Tyrosinkinashämmare för behandling av hematologiska sjukdomar
Inom hematologin används multikinashämmaren dasatinib vid kronisk myeloisk leukemi (KML) liksom bcr-abl inhibitorn nilotinib som används vid KML och akut lymfoblastisk leukemi (ALL) med bcr-abl fusion. Tyrosinkinashämmaren ibrutinib och senare generationers BTK-hämmare acalabrutinib och zanubrutinib är indicerade för flera olika lymfomentiteter, till exempel:
- mantelcellslymfom
- Kronisk lymfatisk leukemi, (KLL)
- marginalzonslymfom.
Januskinas 1 och 2 (JAK1/JAK2)-mutationer förekommer i myelofibros.
Behandling med JAK-hämmare som ruxolitinib och fedratinib används vid myeloproliferativa sjukdomar.