Målriktad behandling
Målriktad behandling utgörs av läkemedel som är designade för att söka upp specifika molekylära mekanismer eller aktiverade signalvägar i cancercellerna.
De målriktade läkemedlen kan indelas i:
- antikroppar
- proteinkinashämmare
- övriga små molekylära substanser.
Antikroppar hämmar ett målprotein på cellytan eller binder en fritt cirkulerande målmolekyl. Proteinkinashämmare och övriga som till exempel mTOR-hämmare går in i cellen och binder en specifik målmolekyl i en intracellulär signalkedja. Beroende på dessa målmolekylers funktioner och de nedströms effekterna i cellen kan målriktad behandling leda till:
- ändrad tillväxtfaktorsignalering
- minskad cellproliferation
- angiogeneshämning
- minskad invasion
- ökad apoptos.
De första målriktade läkemedlen kom i kliniskt bruk i början av 2000-talet och inledde en ny era inom cancerbehandling. Dessa läkemedel var:
-
antikroppen rituximab, riktad mot ytantigenet CD20 vid behandling av lymfom
-
proteinkinashämmaren imatinib mot bcr-abl-proteinet, som uppkommer till följd av en specifik translokation (Philadelphiakromosomen) vid kronisk myeloisk leukemi.
Idag finns över 100 målriktade läkemedel i kliniskt bruk. Varje år introduceras nya målriktade läkemedel och andra får utvidgade indikationer.
Precisionsmedicinska biomarkörer
Valet av behandling kan ofta baseras på förekomsten av en specifik biologisk förändring i cancercellen, vanligen en aktiverande mutation eller överuttryck av en ytreceptor, som det målriktade läkemedlet riktas mot. En sådan förändring som används för att selektera en viss behandling till en patient, kallas för en prediktiv biomarkör. Ett exempel på detta är den Her2-riktade antikroppen trastuzumab, som används vid bröstcancer och magsäckscancer med överuttryck av Her-2 i cancercellerna.
Andra målriktade läkemedel har olika nytta i olika tumörgrupper, trots förekomst av samma molekylära förändring. Ett sådant exempel är BRAF-hämmare (hämmar B-Raf proto-oncogene serine/threonine-protein kinase) vid BRAF-mutation, där behandlingsprinciperna skiljer sig åt mellan BRAF-muterade maligna melanom och tjock-och ändtarmscancer.
Det finns också småmolekylära målriktade läkemedel som riktas mot en specifik tumörmekanism, exempelvis neurotrop tropomysin receptorkinas (NTRK)-fusionsgener. NTRK-hämmarna larotrektinib och entrektinb kan ha effekt oavsett vilken tumörtyp som uppvisar dessa onkogener.