Behandling

Nedanför nämns behandlingsalternativ för de vanligaste orsakerna till nästäppa: allergisk rinit, icke-infektiös rinit, hormonell rinit, medikamentell rinit, näspolypos och förstorad adenoid.

Allergisk rinit

• Elimination av allergenet kan lindra patientens besvär.

• Lokal behandling med steroider i näsan har god effekt. Ett flertal steroider för lokalbehandling finns tillgängliga, se Exempel på läkemedel vid allergisk rinit, nedan. Triamcinolon kan ges till barn från 2 års ålder, övriga från 3‍-‍12 år beroende på substans. Iaktta viss försiktighet vid långtidsbehandling då nässlemhinnan kan bli tunn och lättblödande. Barn som står på långtidsbehandling bör ses av barnläkare. Ett alternativ, särskilt till allergiker, är lokal behandling med kombinationsläkemedel azelastin-flutikasonprorionat.

• Antihistaminer ges framför allt till patienter med lätta till måttliga besvär och har även effekt på ögonsymtom. Ett flertal perorala antihistaminer med god effekt finns tillgängliga (cetirizin, loratadin och så vidare). Antihistamin finns också för lokal behandling i näsan (azelastin i kombination med steroid, levokabastin).

• Perorala steroider kan vara aktuella vid svåra symtom. Prednisolon i tablettform, 5‍–‍10 mg, kan ges dagligen som tillägg till övrig terapi under dagar med höga pollental och/eller vid kraftiga symtom.

• Allergenspecifik immunterapi (ASIT) kan bli aktuell till patienter som inte blir besvärsfria av medikamentell behandling. Allergenet tillförs då subkutant i stigande doser upp till underhållsdos som ges var 6:e till 8:e vecka under 3‍–‍5 år. Behandlingen kräver specialkunskaper och ska reserveras för utvalda fall. För patienter med långa besvärsperioder och vissa patienter med svår kvalsterallergi, är denna behandlingsform den enda effektiva. Begynnande astma ökar indikationen ytterligare. För vissa allergen finns tillgång till perorala alternativ: Grazax ges som sublingual behandling mot gräspollenallergi, Itulazax om riniten orsakas av björkpollen 

  (19)

   och Acarizax vid verifierad husdammskvalsterallergi 

  (20)

  .

Icke-infektiös rinit

Behandlingen är lokala steroider. Vid vattnig snuva kan man pröva nasal spray med ipratropium. Notera dock viss försiktighet vid medicinering av äldre patienter med känd prostataförstoring, blåshalsförträngning och vid predisponering för trångvinkelglaukom. Vid krustabildning i näsan är koksaltsköljning och näsolja (sesamolja) indicerat.

Hormonell rinit

Vid nästäppa under graviditet blir många hjälpta av koksaltlösning för nässköljning eller i sprayform. Det kan också vara värt att prova näsvingevidgare åtminstone nattetid, då även höjt läge för huvudet är att rekommendera. Det är viktigt att undvika användning av avsvällande näsdroppar längre än någon vecka. Nasala steroider har kommit att användas vid graviditetsnästäppa efter den första trimestern.

Medika­mentell rinit

Behandlingen innebär att man upphör med näsdropparna och under 2‍–‍3 veckor använder lokala steroider. Om detta inte ger önskat resultat och allergi uteslutits remitteras patienten till ÖNH.

Näspolyper

Behandling av näspolyper är i första hand medicinsk. Den bygger i första hand på koksaltsköljning och kortikosteroider, kompletterad med endoskopisk sinuskirurgi vid behandlingssvikt 

.

Det finns ett flertal steroider i pulverform, lösning och spray som är effektiva.

Uttalad näspolypos behandlas bäst med peroral steroidbehandling, förslagsvis tablett prednisolon 40 mg dagligen i 10 dagar 

 alternativt tablett prednisolon 10 mg, 2 tabletter/dag i 4 dagar, följt av nedtrappning med 5 mg var fjärde dag följt av lokal steroidbehandling.

Ett komplement i behandlingsarsenalen är de nya biologiska läkemedel som finns registrerade med indikation kronisk rinosinuit med näspolyper: Xolair (omalizumab - monoklonal antikropp mot fritt IgE), Dupixent (dupilumab - monoklonal antikropp mot IL‍-‍4 och IL‍-‍13) och Nucala (mepolizumab – monoklonal antikropp mot IL‍-‍5) 

.

Näspolyper som trots intensiv steroidterapi inte svarar på behandlingen kan behöva kirurgi. Moderna endoskopiska tekniker kan effektivt avlägsna näspolyper med få restsymtom, men tyvärr finns det en stor recidivrisk även efter fullgod behandling.

Behandlingen av inverterat papillom är kirurgisk.

Barnet med misstanke om förstorad adenoid bör hänvisas till ÖNH‍-‍specialist/‌mottagning för att man där ska avgöra om abrasio av adenoid är lämplig åtgärd.

Nästrauma

Behandlingen vid näsfraktur utgår från patientens besvär. Näsreposition utförs vid behov inom 7‍–‍10 dagar och syftar till att få ett kosmetiskt tillfredsställande resultat och god luftpassage genom båda näsborrarna. Septumhematom åtgärdas akut genom incision och dränage. Detta ska utföras akut för att undvika allvarliga infektioner och eventuell smältning av nässeptum med sadelnäsa som följd eller i mer sällsynta fall intrakraniella komplikationer som till exempel hjärnabscess.

Näsfurunkel

Okomplicerade lindriga fall kan med fördel skötas polikliniskt.

• Täck furunkeln med ett alsolspritomslag som patienten fuktar själv.

• Lokal behandling med fucidinsyra under 7‍–‍10 dagar kan tilläggas 

  (18)

  .

• Kontroller bör göras dagligen.

• Vid abscessbildning rekommenderas incision och spolning av abscessen.

I svåra fall, det vill säga där incision inte haft effekt, eller där patienten är allmänpåverkad, har hög ålder, är immunsupprimerad eller har annan samsjuklighet, ges flukloxacillin 1 g x 3 i 10 dagar.  Klindamycin 300 mg x 3 i 10 dagar ges vid penicillinallergi typ 1 

. Recidiverande furunkulos är en indikation för remiss till dermatolog.