Näsans sjukdomar
Näsans sjukdomar orsakar vanligen nästäppa och nedsatt luktsinne eller bortfall. Diagnos ställs med hjälp av anamnes och klinisk undersökning.
Näsan är del av andningsorganet. Luften som andas in filtreras, värms upp och fuktas i näsan. I näsan finns det också luktceller som gör att man känner lukt. Bihålorna är luftfyllda hålrum utklädda av luftvägsepitel som har förbindelse med näsans insida. De vanligaste symtomen och sjukdomarna i näsan och bihålorna är: nästäppa, näsblödning och rinosinuit.
Nästäppa är ett vanligt symtom och kan orsakas av svullnad i näsans och bihålornas slemhinna som till exempel vid inflammation eller infektion alternativt vid allergi. Nästäppa kan också orsakas av trånga förhållanden i näsan som till exempel vid näspolypos eller om nässeptum är sned efter trauma eller medfött.
Näsans slemhinna är kärlrik särskilt i septums främre del. Det är vanligt med blödning från näsans slemhinna och den avstannar oftast spontant. Större blödningar handläggs av sjukvårdspersonal för att de kan leda till blodförlust som påverkar patientens allmäntillstånd.
En inflammation i näsans slemhinnor och dess bihålor kallas för rinosinuit och den kan vara akut eller kronisk. Vid en kronisk rinosinuit varar symtomen mer än 12 veckor.
Tumörer av olika sorter kan förekomma i näsan och nässvalget. Maligna sjukdomar är ovanliga och de beskrivs inte i detta kapitel. En benign tumör (juvenilt angifibrom) kan förekomma hos barn och ungdomar kring pubertetsåldern. Den är vanligast hos pojkar och orsakar svåra återkommande näsblödningar. Tidig diagnos är viktig då blödningarna kan vara kraftiga och ju förr man opererar bort förändringen ju lättare är det.