Medicinsk onkologisk behandling

Kombinationer av dessa olika behandlingsformer används i olika syften och i olika situationer vid de flesta cancersjukdomar. Valet av behandling baseras på patientrelaterade faktorer, cancerform och cancercellernas specifika uttryck av biomarkörer.

Kapitlet syftar till att ge en översikt över de typer av läkemedel som används vid medicinsk onkologisk behandling och exempel på dessas användningsområden.

Nationella regim­biblioteket

I Sverige finns de flesta aktuella medicinska behandlingskombinationer (regimer) beskrivna i det nationella regimbiblioteket som hittas under Kunskapsbanken vid Regionala Cancercentrum i Samverkan (RCC).

Regimbiblioteket innehåller beskrivningar av läkemedelsregimer och separat basfakta om de ingående läkemedlen för flera hundra behandlingar inom cancerområdet, uppdelat på indikationer för vuxna och barn samt på olika diagnoser.

I regimbiblioteket finns information om:

• läkemedel
• doser
• administrationsscheman
• villkor för behandling
• förväntade biverkningar.

Regimbiblioteket inkluderar också särskild patientinformation och i kunskapsbanken finns stöddokument för hantering av extravasering och specifika biverkningar inklusive omvårdnadsrekommendationer.

Blodprov vid behandlings­start

Vid start av varje behandlingsomgång (cykel) behöver patienten lämna blodprov som grund för läkarens ordination av behandlingen. Vilka prover som krävs skiljer sig mellan olika behandlingar och villkor anges i regimbiblioteket. Vid cytostatikabehandling kontrolleras vanligen blodvärden (Hb, LPK, neutrofila och trombocyter) samt lever- och njurfunktion. Vid målriktad behandling och immunterapi behövs ofta kompletterande prover och analyser, inklusive till exempel:

• kontroll av elektrolyter
• utökad njurfunktionsanalys
• sköldkörtelstatus
• kortisol
• annan specifik biokemi eller EKG.

För detaljerad information om behandlingsval vid olika diagnoser och i olika kliniska situationer hänvisas till den del av Kunskapsbanken som innefattar de nationella vårdprogrammen inom cancerområdet.

När används medicinsk onkologisk behandling?

Många patienter med cancersjukdom erbjuds en kombination av:

• kirurgi
• strålbehandling (inklusive isotopbehandlingar)
• olika slags medicinsk behandling.

Merparten av den medicinska onkologiska behandlingen ges på högspecialiserade behandlingsenheter inom den onkologiska eller kirurgiska specialistvården. Medicinsk onkologisk behandling kan ges som enda botande behandling vid många hematologiska maligniteter, men ges även i palliativa situationer.

Botande behandling

Vid botande behandling av många cancerformer ges den medicinska onkologiska behandlingen i kombination med kirurgi och/eller strålbehandling. Medicinsk onkologisk behandling kan ges såväl neoadjuvant (inför kirurgi eller annan botande behandling) som adjuvant (postoperativt) för att utrota mikrometastaser och minska risken för återfall i cancersjukdom.

Symtomlindrande behandling

Palliativ medicinsk behandling syftar till att ge tumörbromsande och symtomlindrande effekter när cancersjukdomen inte är botbar.

Acceptansen för biverkningar

• Vid högdosbehandling accepteras uttalade biverkningar då syftet med behandlingen är att uppnå lång sjukdomsfri överlevnad. Högdosbehandling med cytostatika i kombination med stamcellsstöd används vid lymfom och myelom med hög risk för recidiv eller vid sjukdomsrecidiv av dessa cancerformer.

• Vid neoadjuvant behandling kan högre risk för biverkningar också accepteras, då syftet är att möjliggöra bot för patienten.

• Vid palliativ behandling är bästa möjliga livskvalitet central och biverkningarna bör därför noggrant vägas mot den förväntade behandlingseffekten och målet med behandlingen.

Patienten ska säkras delaktighet i beslut kring vilka biverkningar som kan accepteras i en given situation.