Primärprofylax
Profylaktisk behandling kan användas i situationer där det finns en ökad risk att drabbas av venös tromboembolism (VTE).
För att primärprofylax ska vara kostnadseffektivt förutsätts:
- en hög incidens av VTE
- att den profylaktiska behandlingen minskar antalet symtomgivande sjukdomsfall betydligt
- att den profylaktiska behandlingen medför en låg risk för blödningsbiverkningar.
Indikation finns till exempel vid immobilisering av patienter med cancer, tidigare trombos eller känd koagulationsrubbning. Vid större kirurgi är incidensen av VTE ofta så hög att trombosprofylax bör ges.
Postoperativ profylax
Indikationer för postoperativ profylax är främst följande
(40):
- ortopedisk kirurgi vid större fraktur i bäcken/nedre extremitet
- artroplastik på nedre extremitet
- laparotomi om patienten är över 40 år
- reoperation
- tidigare VTE, utbredda symtomatiska varicer eller känd koagulationsrubbning
- malignitet
- fetma (BMI > 30 kg/m2)
- operationstid > 90 minuter
- östrogenhaltiga p-piller
- graviditet.
Kompressionsstrumpor är den metod som ger minst biverkningar, men den profylaktiska effekten är otillräcklig om den inte kombineras med läkemedel.
Lågmolekylärt heparin (LMH), det vill säga dalteparin, enoxaparin, tinzaparin (med dosering enligt produktresumé) är effektivare än ofraktionerat heparin och används därför i hög utsträckning.
Vid allmänkirurgi är profylaxstart postoperativt en fördel, på grund av lägre blödningsrisk. I allmänhet rekommenderas 7–10 dagars profylax med LMH, såvida inte patienten har hög risk då profylaxen kan förlängas upp till 30 dagar.
Vid ortopedisk kirurgi är start för profylax kvällen före eller 4–8 timmar efter operationen sannolikt likvärdigt.
Vid ortopedisk elektiv höft- och knäproteskirurgi är de perorala medlen rivaroxaban, apixaban och dabigatran goda alternativ (dosering enligt produktresumé). Sådan behandling underlättar den rekommenderade förlängda profylaxen upp till cirka 30 dagar.
Non-vitamin K Orala AntiKoagulantia (NOAK) profylaxbehandling påbörjas postoperativt tidigast dagen efter ingreppet och efter att eventuell epiduralkateter är avlägsnat. Lokala vårdprogram som i detalj beskriver indikation, profylaxmetod och behandlingslängd bör finnas på varje klinik.
Övrig profylax
Vid icke-kirurgiska sjukdomar bör patienter med ökad trombosrisk och som vårdas på sjukhus få profylax, till exempel patienter med:
- tidigare VTE
- hjärtinsufficiens
- andningsinsufficiens
- cancer
- allvarlig infektion
Vid hjärtinfarkt ges idag vanligen så pass omfattande koagulations- och trombocythämmande behandling för grundsjukdomen att profylax mot VTE därutöver inte är indicerad.