Poliklinisering av patienter med venös tromboembolism
Patienter med venös tromboembolism (VTE) utan några komplicerande faktorer kan behandlas i hemmet.
Djup ventrombos
Sedan början av 1990 talet har man kunnat behandla patienter med djup ventrombos (DVT) i hemmet. Idag polikliniseras över 80 % av patienterna med DVT.
Patienter som rekommenderas inneliggande vård på sjukhus är till exempel de med:
- uttalad symtomatologi
- okontrollerad hypertoni
- annan allvarlig sjuklighet (cancer, allvarliga infektioner)
- pågående blödning
- CNS-blödning eller CNS-operation
- ökad blödningsrisk
- graviditet
- bristande compliance (demens, missbruk).
Lungemboli
Poliklinisk behandling av patienter med lungemboli görs vid:
- opåverkat allmäntillstånd
- normala vitalparametrar (som puls, blodtryck, andningsfrekvens, saturation och temperatur)
- frånvaro av prognostiskt ogynnsamma tecken, såsom högerkammarpåverkan.
Inläggning bör övervägas vid förekomst av faktorer som komplicerar antikoagulansbehandlingen, till exempel vid:
- graviditet
- blödningsrisk
- missbruk.
Inläggning bör också övervägas om patienten har minskade kardiopulmonella reserver, exempelvis kronisk lung- eller hjärtsjukdom eller utbredd lungemboli (LE) eller annan allvarlig sjukdom, till exempel cancer. Se figur 2 och faktaruta 2.
Inläggning krävs om patientens har:
- ett påverkat allmäntillstånd (AT)
- blodtryck mindre än 100 mmHg, alternativt puls över 110
- saturation under 93 %
- hjärt- och lungsjukdom.
Patienten ska även läggas in om de kliniska variablerna är utan anmärkning men om det finns en utbredning av lungemboli i pulmonalis/huvudartärer eller mer än 40 %, på lungscintografin. Om de kliniska variablerna och utbredningen av lungembolin är begränsad kan man överväga poliklinisering. Innan poliklinisering ska följande säkerhetsaspekter beaktas:
- tecken till höger kammare (HK)-påverkan
- blödningsrisk
- social svikt
- tydliga complianceproblem.
Observeras någon av dessa säkerhetsaspekter ska patienten läggas in.
Massiv lungemboli
- minst 2 affekterade lobartärer eller mer än 50 % vid perfusionsskintigrafi
Påverkad hemodynamik
- hypotension (SBT < 100), puls > 110/min, chockindex > 1 (= puls dividerat med systoliskt blodtryck), yrsel, svimning
Högerkammarpåverkan enligt EKG
- T-neg V1-4 och/eller SI/QIII/TIII, nytillkommet förmaksflimmer
Högerkammarpåverkan med biokemiska markörer
- förhöjda hjärtbiomarkörer (B-type natriuretic protein (BNP) NT-proBNP, Troponin T och Troponin I)
Högerkammarpåverkan på ekokardiografi
- dilaterad höger kammare
- systolisk pulmonell arteriell hypertension (förhöjt PA-tryck)
- avplanad eller invers septumrörelse
- nedsatt andningsvariation i vena cava inferior
Högerkammarpåverkan på DTLA
- högerkammardiameter/vänsterkammardiameter > 1,0.
Nedsatt hjärtlungreserv
- känd hjärtlungsjukdom.