Preklinisk farmakologi och toxikologi
Tidiga tester på försöksdjur har ända sedan talidomidkatastrofen i början på 1960-talet varit en förutsättning för utveckling av humanläkemedel. De prekliniska undersökningarna har flera syften. De sker både före och parallellt med den kliniska utvecklingen.
Läkemedelsföretaget studerar initialt både primärfarmakologiska och sekundärfarmakologiska effekter. De primärfarmakologiska effekterna handlar om verkningsmekanism och dos-responssamband.
De sekundärfarmakologiska effekterna handlar om effekter som inte kan knytas till den eftersträvade kliniska effekten.
Läkemedelsföretaget kartlägger också farmakokinetik. Det innebär kartläggning av:
- upptag
- distribution
- metabolism
- elimination (ADME).
Toxikologiska studier
Läkemedelsföretaget undersöker toxikologiska effekter som akuttoxicitet och genotoxicitet. Dessa effekter undersöks i lämpliga prekliniska modeller.
Dessutom karakteriseras läkemedlets toxicitetsprofil vid upprepad tillförsel. I denna karakterisering ingår patologisk undersökning av vävnader.
Den förväntade behandlingstiden i människa styr djurstudiernas längd. Om behandlingstiden i människa beräknas till tre månader behöver toxicitetsstudiernas längd vara minst tre månader.
Om behandlingstiden i människa beräknas till en längre tid kräver EU att toxicitetsstudierna pågår i minst sex månader. Om behandlingstiden i människa beräknas till sex månader eller längre tid än så (> sex månader) kräver EU-lagstiftningen vanligtvis karcinogenicitetsstudier i gnagare.
I karcinogenicitetsstudierna tillför läkemedelsföretaget läkemedlet under djurets hela livstid, till exempel två år för råtta.
Reproduktionstoxikologi
Läkemedelsföretaget undersöker också i särskilda studier om läkemedlet:
- kan påverka fertiliteten
- har fosterskadande effekter
- kan påverka utvecklingen hos den nyfödde.
Omfattningen av studier i den toxikologiska karakteriseringen kan skilja något mellan olika typer av läkemedelsprodukter, till exempel kemiska och biologiska läkemedel samt om indikationen avser avancerad cancer.
Allmänna krav i riktlinje
En längre beskrivning av vilka allmänna krav som gäller för den prekliniska utvärderingen finns i riktlinjen Non-clinical safety studies for the conduct of human clinical trials and marketing authorisation for pharmaceuticals (ICH M3).
ICH M3 är utfärdad av International Conference of Harmonization (ICH).
Preklinisk dokumentation
Vid en ansökan om godkännande för ett nytt läkemedel finns kunskap om läkemedlets säkerhetsprofil från kliniska studier i människa. Den prekliniska dokumentationen har då i första hand betydelse inom områden som inte kan eller är svåra att studera i kliniska prövningar.
Exempel på områden där den prekliniska dokumentationen kan ha stor betydelse är
- fosterskadande effekter
- genotoxiska egenskaper
- risk för cancerutveckling vid långtidsbehandling.
Läkemedelsmyndigheten väger samman resultat från de prekliniska säkerhetsundersökningarna med de kliniska resultaten i en övergripande nytta-riskbedömning.
Därefter görs en bedömning av hur acceptabla riskerna som identifierats i prekliniska undersökningar är. Hur acceptabel en viss risk är beror på hur allvarlig sjukdomen är som läkemedlet ska behandla.
Det innebär att risker som har identifierats i prekliniska undersökningar kan för en viss, allvarlig sjukdom bedömas som acceptabla. För mindre allvarliga tillstånd kan liknande risker bedömas som oacceptabla.
Samverkan ska minska antalet djurförsök
Det pågår arbete i EU för att minska antalet djurförsök. Nationella myndigheter, EMA och den Europeiska kommissionen samverkar kontinuerligt om detta.