Utredning

Symtomen vid tarminfektioner varierar alltifrån asymtomatiskt bärarskap till frekventa diarréer eller fulminant kolit.

Inkubations­tider

Inkubationstiden kan variera från några timmar vid den klassiska matförgiftningen upp till någon eller ett par veckor vid protozoinfektioner, se Inkubationstider vid tarminfektioner – Faktaruta 1.

---

Virus

• Calicivirus (norovirus, sapovirus)

  • 12–48 timmar

• Rotavirus
  • 1–3 dygn

Bakterier

• Campylobacter

  • 2–5 dygn

• Clostridioides difficile

  • Upp till 8 veckor efter antibiotika­behandling.
    Observera den långa tiden!

• Clostridium perfringens

  • 10–12 timmar

• EHEC

  • 2–4 dygn

• ETEC

  • 1–3 dygn

• Salmonella

  • 1–3 dygn

• Shigella

  • 1–3 dygn

• Staphylococcus aureus

  • 2–4 timmar

• Yersinia enterocolitica
  • 3–7 dygn

Protozoer

• Cryptosporidium

  • 2–10 dygn

• Giardia intestinalis

  • 1–2 veckor

• Entamöba histolytica

  • 1–3 veckor

Insjuknande och symtombild

Insjuknandet är vanligen akut med buksmärtor, diarréer med eller utan blod och ibland kräkningar och feber. Det är omöjligt att enbart på symtomen avgöra etiologin men vissa riktlinjer kan vara till hjälp.

Vid virusinfektioner eller matförgiftning orsakad av S. aureus eller B. cereus domineras symtombilden av häftigt insjuknande och kräkningar. Blodiga diarréer som tecken på en inflammatorisk enterokolit före­kommer framför allt vid infektion med Campylobacter, Enterohemorragiska E. coli (EHEC) och Shigella men ibland också vid Salmonella och Y. enterocolitica-infektion.

Om patienten har behandlats med antibiotika måste C. difficile-infektion (CDI) beaktas. Symtomen kan uppträda flera veckor efter avslutad antibiotikabehandling, se Inkubationstider vid tarminfektioner – Faktaruta 1. Vid långdragna intermittenta diarréer är det viktigt att utesluta infektion med Giardia eller andra protozoer. Symtombilden är ofta atypisk och mikrobiologisk provtagning är nödvändig för att ställa rätt diagnos 

(1) (2) (3) (5) (6) (7) (8) (9) (10) (11)

.

Symtomen kan påminna om de man ser vid inflammatorisk tarmsjukdom (Inflammatory Bowel Disease, IBD) men den infektiösa koliten karakteriseras oftast av ett mycket akut insjuknande till skillnad från det mer smygande förloppet vid IBD.

Symtombilden vid yersinios kan framför allt hos barn och ungdomar ibland likna insjuknandet i akut appendicit.

Det är viktigt att beakta att kräkningar och även diarréer ibland kan vara symtom på andra allvarliga sjukdomstillstånd, som till exempel:

• svår sepsis
• toxisk shock syndrome (TSS)
• diabetesketoacidos
• akuta bukåkommor.

Uttalad törst och påverkat allmäntillstånd kan hos små barn vara tecken till hyperton dehydrering, vanligast vid rotavirusinfektion.

Sjukdomsförloppet är oftast kortvarigt och godartat och infektionen läker vanligen spontant inom någon vecka. I sällsynta fall kan sjukdomen bli mer långdragen, över veckor och månader, och det är därför nödvändigt att misstänka en infektion även vid tarmsymtom som drar ut över tid.

Hos upp till fem till tio procent av de vuxna patienterna med akut tarminfektion utvecklas IBS, som kan pågå i månader och år. Infektion med EHEC kompliceras i minst fem till tio procent av fallen med hemolytiskt uremiskt syndrom (HUS), som är den enskilt främsta orsaken till njursvikt hos barn. I sällsynta fall kan Guillain‍-‍Barrés syndrom uppträda efter infektion med Campylobacter. Reaktiv artrit uppträder i några procent efter tarminfektioner 

(1) (3) (5) (8) (12) (13) (14)

.