Etiologi och smittvägar

Etiologi

Virusinfektioner, framför allt rotavirus och calicivirus (norovirus, sapovirus), är sannolikt den vanligaste orsaken till inhemsk ”magsjuka” i Sverige.

Smitta som förvärvats utomlands, så kallad turistdiarré, är oftare orsakad av bakterier (även om inhemsk smitta också förekommer fast i mindre utsträckning) såsom:

• enterotoxinbildande Escherichia coli (ETEC)
• Salmonella
• Shigella
• Campylobacter. 

Infektion med enterohemorragiska E.  coli (EHEC) och Yersinia enterocolitica förvärvas oftast inom landet.

Det finns dessutom ett antal tarmpatogena E. coli som framför allt förekommer hos barn i låginkomstländer, men som mindre ofta ger symtomgivande infektion i Sverige. Dessa tarmpatogena E. coli är:

• enteropatogena E. coli (EPEC)
• enteroinvasiva E. coli (EIEC)
• enteroaggregativa E. coli (EAEC).

Aeromonas-arter, Plesiomonas shigelloides och Vibrio parahemolyticus är andra gramnegativa bakterier som kunnat associeras till tarminfektion. Liksom Vibrio cholerae som kan ge svårartade vattniga diarréer i framför allt låginkomstländer.

Sjukhusförvärvad tarmsjukdom orsakas framför allt av Clostridioides difficile, som svarar för cirka tjugofem procent av fallen med antibiotikainducerad diarré, samt norovirus, den så kallade vinterkräksjukan. Stammar av C. difficile med ökad virulens, bland annat ribotyp 027, bör uppmärksammas vid svåra sjukdomsfall eller anhopning av fall.

Den klassiska matförgiftningen, som karakteriseras av häftigt insjuknande och kort inkubationstid, orsakas av bakterier som bildar preformerade toxiner, såsom:

• Staphylococcus aureus
• Bacillus cereus
• Clostridium perfringens.

För information om inkubationstider för olika tarminfektioner, se Inkubationstider vid tarminfektion – Faktaruta 1.

---

Virus

• Calicivirus (norovirus, sapovirus)

  • 12–48 timmar

• Rotavirus
  • 1–3 dygn

Bakterier

• Campylobacter

  • 2–5 dygn

• Clostridioides difficile

  • Upp till 8 veckor efter antibiotika­behandling.
    Observera den långa tiden!

• Clostridium perfringens

  • 10–12 timmar

• EHEC

  • 2–4 dygn

• ETEC

  • 1–3 dygn

• Salmonella

  • 1–3 dygn

• Shigella

  • 1–3 dygn

• Staphylococcus aureus

  • 2–4 timmar

• Yersinia enterocolitica
  • 3–7 dygn

Protozoer

• Cryptosporidium

  • 2–10 dygn

• Giardia intestinalis

  • 1–2 veckor

• Entamöba histolytica

  • 1–3 veckor

Bland protozoerna är Giardia intestinalis den vanligast förekommande. Cirka sjuttio procent av fallen förvärvas utomlands men inhemska utbrott förekommer och då framför allt inom förskolan.

Inom Sverige har Cryptosporidium alltmer uppmärk­sammats som orsak till diarré, medan amöbiasis, orsakad av Entamöba histolytica, huvudsakligen är en utlandsförvärvad sjukdom. Cyclospora cayetanensis är en annan protozo som i sällsynta fall kan orsaka tarminfektion hos resenärer från tropiska länder 

(1) (2) (3)

.

Smittvägar

Smittöverföringen sker fekalt-oralt, vanligen indirekt via livsmedel eller förorenat dricksvatten. Vid virusinfektioner kan smittan också ske via kräkningar.

Många tarmpatogener finns normalt i djurvärlden, till exempel

• Salmonella
• Campylobacter
• Yersinia enterocolitica
• Enterohemorragiska E. coli (EHEC)
• Cryptosporidium.

Smitta via livsmedel och dricksvatten

Vanliga smittkällor är infekterade råvaror, exempelvis:

• nötkött som infekterats av EHEC
• svinkött infekterat av Y. enterocolitica
• fjäderfä, äggprodukter och opastöriserad mjölk som bär på en infektion av Salmonella eller Campylobacter.

Grönsaker som gödslats eller bevattnats med kontaminerat vatten utgör också vanliga smittkällor. Detta gäller även torkade produkter, till exempel olika kryddblandningar.

Den vanligaste orsaken till livsmedelsburna utbrott i Sverige är norovirus, där smittkällor kan vara bland annat förorenade ostron eller frysta bär, men även bakverk och sallader som hanterats av smittad livsmedelspersonal.

Smitta via dricksvatten har i Sverige framför allt orsakats av norovirus, Campylobacter och Cryptosporidium.

Kontaktsmitta mellan personer

Direkt eller indirekt kontaktsmitta mellan personer förekommer framför allt vid virusinfektioner där smittämnet finns i kräkningarna och kan spridas i luften via aerosoler. Smitta från person till person är mer ovanligt vid bakteriella tarminfektioner, eftersom det krävs en hög infektionsdos och därmed en tillväxtfas i till exempel ett livsmedel för att smitta ska kunna ske.

Beakta smitta från person till person vid bakteriella tarminfektioner med låg infektionsdos, såsom Shigella och EHEC där infektionsdosen kan vara så låg som 10‍–‍100 bakterier, se Infektionsdosens storlek för bakteriella tarmpatogener – Faktaruta 2.

Infektionsdosen visas i antalet bakterier.

• Shigella – 10^1‍–‍2 bakterier

• EHEC – 10^1‍–‍2 bakterier

• Campylobacter – 10^2‍–‍6 bakterier

• Salmonella – 10^5‍–‍8 bakterier

• ETEC – 10⁸ bakterier

• Vibrio cholerae – 10⁸ bakterier

Smitta genom direktkontakt med djur

Smitta kan också överföras genom direktkontakt med djur. Barn har smittats med EHEC vid besök på bondgårdar eller vid bad i anslutning till ängar där nötkreatur betat. Reptiler är ofta bärare av Salmonella och kan smitta via direkt kontakt.

Smitta via sexuella kontakter

Smitta vid intima sexuella kontakter förekommer också.

---

(1) (4)