Behandling av depression hos barn och unga
Behandling av depression hos barn och ungdomar sker stegvis utifrån tillståndets svårighetsgrad. Psykosocial basbehandling utgör grunden i behandlingen, men om den inte är tillräcklig kan annan psykologisk behandling eller antidepressiva läkemedel bli aktuella.
Psykosocial basbehandling vid depression hos barn och unga innehåller
-
information om diagnos och behandlingsalternativ
-
kartläggning av samsjuklighet och vidmakthållande
-
rådgivning om betydelsen av till exempel sömn, sunda matvanor och fysisk aktivitet
-
stöd i att hantera stressfaktorer såsom mobbning och prestationskrav
-
stegvis social aktivering
-
säkerhetsplanering för att hantera risk för självskadebeteende eller suicidförsök.
Den psykosociala basbehandlingen sker i samråd med patient och närstående. Ibland behöver även till exempel skola och socialtjänst vara delaktiga.
Lindrig depression
Psykopedagogisk basbehandling i 6–8 veckor utgör förstahandsval vid behandling av lindrig depression hos barn och ungdomar.
Om effekten av psykopedagogisk basbehandling är otillräcklig lägger man till kognitiv beteendeterapi eller interpersonell psykoterapi.
Antidepressiva läkemedel är något som man bör undvika vid behandling av lindrig depression hos barn och ungdomar.
Medelsvår och svår depression
Psykopedagogisk basbehandling utgör förstahandsval även vid behandling av medelsvår och svår depression hos barn och ungdomar, men här bör man vid otillräcklig effekt erbjuda andra insatser redan efter 2–6 veckor.
Vid otillräcklig effekt av psykopedagogisk basbehandling ges tillägg av andra insatser. Dessa insatser torde framför allt erbjudas inom den barn- och ungdomspsykiatriska specialistvården. I första hand väljer man därvid fluoxetin, vilket är det enda läkemedel som är godkänt för behandling av medelsvår och svår depression hos barn (från åtta års ålder) och ungdomar. I andra hand kan vissa andra antidepressiva läkemedel komma ifråga off label. Om även läkemedel har otillräcklig effekt erbjuder man tillägg i form av kognitiv beteendeterapi.
Vid läkemedelsbehandling inom barn- och ungdomspsykiatrin behöver särskild hänsyn tas till säker läkemedelshantering och risk för oavsiktlig eller avsiktlig intoxikation. Barn och ungdomar utgör en sårbar grupp, och risken för överdos ska beaktas vid varje ordination, särskilt vid samtidig eller tidigare suicidproblematik.
Förskriven mängd
Förskriven mängd läkemedel ska anpassas till den kliniska situationen och planerad uppföljning. Endast den mängd som bedöms nödvändig fram till nästa uppföljningstillfälle bör förskrivas. Vid förhöjd suicidrisk eller tidigare intoxikationsförsök bör särskilt restriktiv förskrivning tillämpas. Stora förpackningar bör undvikas när mindre alternativ finns tillgängliga. Vid behov bör tätare uppföljning övervägas i stället för större uttag.
Tillgång och hantering av läkemedel
Läkemedel ska i normalfallet hämtas ut och hanteras av vårdnadshavare. Vårdnadshavare ska informeras om att läkemedel ska förvaras oåtkomligt för barnet eller ungdomen. Läkemedel bör förvaras i ett låst utrymme. Tillgången till större mängder läkemedel i hemmet bör begränsas, särskilt vid pågående eller nyligen genomgången suicidrisk eller misstanke om substansbruk. Detta gäller även andra potentiellt farliga läkemedel som finns i hushållet.
Information om säker hantering och förvaring ska dokumenteras i journal. Vid förändrad riskbild ska ställning tas till fortsatt behandling, utskriven mängd samt behov av skärpta säkerhetsåtgärder.
Läs mer