Depression

Depression är en vanlig och potentiellt allvarlig sjukdom som kan drabba vem som helst, oavsett ålder. Den kännetecknas av ett sänkt stämningsläge och kan ha stor inverkan på det dagliga livet. En depression kan graderas som lindrig, medelsvår eller svår. Beroende på depressionens svårighetsgrad finns olika behandlingsalternativ som kan hjälpa till att lindra symtomen och förbättra livskvaliteten hos den drabbade.

Depression är en av de stora folksjukdomarna och förekommer i de flesta åldersgrupper. Världshälsoorganisationen uppger att sjukdomen förekommer hos uppskattningsvis 4 % av världens befolkning, däribland 4,6 % av vuxna män, 6,9 % av vuxna kvinnor och 5,9 % av vuxna över 70 år 

(1)

. Depression är ovanligt hos barn och förekommer hos cirka 1 % av dem under 13 år. Under tonåren ökar förekomsten, och från 16 års ålder är den samma som för vuxna.

(2)

.

Förekomsten av depression ligger även i Sverige på ungefär fyra procent 

(3)

.

Det finns vissa riskfaktorer för att utveckla depression 

(4)

, däribland:

  • ärftlighet
  • långvarig stress
  • skadligt substansbruk
  • samsjuklighet med kroppslig eller annan psykisk sjukdom.

Sjukdomen kännetecknas av en eller flera episoder av sänkt stämningsläge med åtföljande funktionsnedsättning. Självmordsrisken kan vara förhöjd. Hos barn och ungdomar kan tillståndet även yttra sig som irritabilitet, vilket kan dominera symtombilden istället för sänkt stämningsläge.

Vid utredning av depression är det angeläget att noggrant bedöma svårighetsgraden, eftersom det avgör valet av behandling.

Val av behandling vid olika svårighetsgrad:

  • Lindrig depression: Om en depression är lindrig är det ofta tillräckligt med psykoedukation och råd om egenvård.

  • Medelsvår depression: En medelsvår depression behandlas i första hand med psykoterapi eller med läkemedel som selektiva serotoninåterupptagshämmare.

  • Svår depression: Vid svår depression kan det bli aktuellt med andra slags antidepressiva läkemedel eller elektrokonvulsiv behandling (ECT).

Alla insatser behöver följas upp med avseende på effekt och biverkningar. 

Då en läkemedelsbehandling mot depression avslutas kan nedtrappningen behöva ske gradvis och med hänsyn till den enskilde patienten.

Detta kapitel baseras i stor utsträckning på innehållet i ”Depression, ångest och tvångssyndrom – behandlings­rekommendation” som Läkemedelsverket publicerade hösten 2025. För vidare läsning och mer detaljerad redovisning av den evidens som ligger till grund för de råd om läkemedelsbehandling som förmedlas i detta kapitel hänvisas till behandlings­rekommendationen.

Är du nöjd med Läkemedelsboken?

Är du nöjd med Läkemedelsboken?

Läkemedelsboken vänder sig framför allt till dig som är specialist i allmänmedicin, läkare under specialiserings- eller allmäntjänstgöring, studerande inom medicin och farmaci, men också till dig som är läkare i behov av råd vid medicinska problem utanför den egna specialiteten.

Om du är en av dem som Läkemedelsboken vänder sig till vill vi gärna veta vad du tycker om webbplatsen och dess innehåll. 

Är du nöjd med Läkemedelsboken?

Vill du få återkoppling?

Om du vill få svar från oss behöver du använda Läkemedelsverkets ordinarie kontaktvägar som du hittar på sidan Kontaktuppgifter.

Tänk på att det du skickar in till Läkemedelsverket blir en så kallad allmän handling. Läs om hur Läkemedelsverket behandlar personuppgifter.