Keratit
Keratit är en infektion i hornhinnan som yttrar sig med blandinjektion i konjunktivan, fotofobi (ljuskänslighet), skavkänsla samt varierande grad av synnedsättning och värk. Användning av kontaktlinser och trauma mot ögat (främmande kropp) ökar risken för keratit. Keratit kan försämras raskt med bestående synnedsättning och i värsta fall perforation av kornea som följd.
Keratit kan förutom av bakterier även orsakas av protozoer (akantamöba), svamp eller virus, särskilt adenovirus och herpesvirus. Man skiljer mellan herpeskeratit, en epitelial form, som kan ge grenformade epitellesioner (herpes dendritika), och en djupare infektion i hornhinnestromat. Det är vanligt att besvären är återkommande.
Immunologiskt betingad marginalkeratit är en specialform av keratit som kännetecknas av begränsade infiltrat i kornean längs limbus. Denna keratitform har samband med kronisk blefarit med stafylokocker.
Behandling av marginalkeratit sker med lokal salva med kortison och antibiotika (hydrokortison med polymyxin B) och i motsats till andra former av infektiös keratit ser man vid marginalkeratit snabb läkning.
Utredning
Ett eller flera gråaktiga infiltrat i kornean ses vid noggrann inspektion av ögat. Epiteldefekter kan vara svåra att upptäcka utan ögonmikroskop, men är färgbara med fluorescein (finns som droppar eller testremsor). Såret färgas då grönt vid belysning med blått ljus.
Behandling
Ögonläkare ska akut ta hand om alla keratiter, även misstänkta fall. Undvik som icke-ögonspecialist att påbörja behandling med antibiotika då detta försvårar diagnostisk odling. Behandlingen består av lokala antibiotika, ofta i kombination, för att antibiotikan ska kunna omfatta ett brett spektrum.
Antiviral behandling lokalt (salva) eller peroralt ges vid herpesinfektion.
Utredning och behandling av svetsblänk
UV-ljus från svets, solarium eller sol (svetsblänk, snöblindhet) kan orsaka keratit. Tillståndet brukar debutera några timmar efter exponeringen med kraftig dubbelsidig smärta och fotofobi.
Kornea blir diffust prickigt färgtagande vid fluoresceinfärgning. Observera att symtomen ska vara dubbelsidiga, ensidigt svetsblänk existerar inte. Man bör misstänka främmande kropp vid symtom i enbart ett öga, se sidan Ögontrauma.
Svetsblänk är det enda undantagsfallet bland alla yttre ögonaffektioner där det är tillåtet att ge lokala anestetika (cinkokain) under ett halvt dygn i smärtstillande syfte. Lindriga fall klarar sig med endast smörjande droppar eller salva. Bästa profylax är passande skyddsglasögon.