Hälsorisker för människa
Rester av läkemedel i miljön kan ha negativa effekter på människors hälsa. Det största och mest kända hälsohotet är utveckling och spridning av antibiotikaresistens.
Det finns i dagsläget inga studier som pekar på att läkemedel i miljön skulle orsaka direkt skada på människor i Sverige. De halter som uppmätts i dricksvatten och mat är mycket låga i förhållande till de koncentrationer som utgör en terapeutisk dos.
Runt om i världen finns dock flera platser med mycket höga halter av läkemedel i vattenmiljöer
(2). Det kan försämra kvaliteten på dricksvatten i närmiljön. En ytterligare och mycket stor utmaning är att det också kan påskynda att bakterier blir resistenta mot antibiotika
(28).
Användningen av antibiotika är central för hälsan. Därför utgör utvecklingen och spridningen av antibiotikaresistens en betydande risk. Detta då tillgången till effektiva terapier vid infektionssjukdomar orsakade av antibiotikaresistenta bakterier är begränsad.
Saknas kunskap
Det saknas fortfarande mycket kunskap som specifikt handlar om utveckling och spridning av antibiotikaresistens i miljön, även om det under de senaste åren framkommit mer information
(29).
Det är också svårt att utreda omfattningen av utveckling och spridning av antibiotikaresistens i miljön. Detta på grund av den komplexa förloppskedja som ger utveckling av antibiotikaresistens. I förloppet ingår bland annat:
- selektion för resistens i miljön
- mobilisering av resistensgener
- överföring till sjukdomsframkallande bakterier
- smittvägar.
I slutänden leder detta till svårbehandlade infektioner hos människor och djur
(4).
Resistens är ett globalt problem
Konsekvenserna av att det uppstår resistens i miljön är ett globalt problem. Oavsett var resistensen uppkommer finns potential för spridning till andra delar av världen.
Antibiotikarester i miljön kan leda till att det uppstår nya former av resistens och att spridningen av redan resistenta stammar ökar.
Utsläpp av antibiotikarester till miljön riskerar att påskynda utvecklingen av antibiotikaresistens. Det gäller utsläpp vid såväl läkemedelsproduktion som vid användning.
För några få antibiotika finns beslutade miljökvalitetsnormer avseende halter i vattenmiljön och dessa substanser ingår i miljöövervakningen. Men för det stora flertalet saknas det idag harmoniserade ramverk och gränsvärden.
Forskare i Sverige har föreslagit gränsvärden
(30). Dessa gränsvärden ligger bland annat till grund för industrins eget arbete med att begränsa tillförseln av antibiotika vid läkemedelsproduktion
(31).
När det handlar om hur antimikrobiella läkemedel påverkar organismer i miljön är det i många fall primärt bakterier som kan behöva skyddas. Dessa bakterier koloniserar bland annat miljöer som rörledningssystem, avloppsreningsverk och utlopp. Där är koncentrationerna av antibiotika oftast mångfalt högre än i floder, sjöar och hav.
Läs om Sveriges strategiska arbete mot antibiotikaresistens, inklusive miljöperspektivet, i rapporten Swedish work against antibiotic resistance - a one health approach
(32).