Åtgärder kring förskrivning och användning av läkemedel

Olika beredningsformer kan ha olika miljöbelastning. Framför allt finns det en ökad risk för produkter med stora restmängder, såsom plåster, vaginalringar och geler.

Vid användning av geler tvättas ofta en betydande del av den aktiva substansen bort vid duschning. Om plåster och ringar tas omhand på rätt sätt efter användning (det vill säga lämnas tillbaka till apotek för destruering) minskas miljöbelastningen.  

God information från tillverkare, förskrivare och apotekspersonal, som i sin tur leder till att patienter använder produkterna på ett säkert sätt, minskar miljöriskerna med produkterna.

Tillgång till miljöriskbedömningar som ger information om miljöegenskaper och miljörisker för aktiva substanser i läkemedel är värdefullt vid bland annat framtagandet av behandlingsrekommendationer och rekommendationer kring val av läkemedel. 

Osäkerheter

Klassificering av läkemedel avseende miljöaspekter är komplex och förenad med stora osäkerheter i bedömning av risk, främst på grund av bristen på data om läkemedels miljöegenskaper. Även i de fall då sådan data är tillgänglig försvåras klassificeringen på grund av att det är svårt att göra rättvisande jämförelser mellan olika substanser. 

Att ett ämnes egenskaper, i form av exempelvis toxicitet eller persistens, leder till att man kan bedöma att ämnet utgör en fara behöver inte betyda att det utgör en risk. Detta eftersom risk också beror av den exponering som organismer utsätts för.

Bristen på jämförbara data avseende fara och exponering utgör därför ett väsentligt hinder vid jämförande av läkemedels påverkan på miljön.

Det bör också påpekas att varken klassificeringen på Fass eller Janusinfo tar hänsyn till miljörisker kopplade till produktionsutsläpp. Tillgång till riskklassificering avseende utveckling av antimikrobiell resistens är också begränsad.

Miljö­information i behandlings­rekommen­dationer

Sverige arbetar för att öka transparens kring miljöriskbedömningar inom EU för aktiva substanser i läkemedel. Då lagstiftning tar tid inkluderar Läkemedelsverket miljöinformation i behandlingsrekommendationer för flera sjukdomstillstånd hos både djur och människor i de fall tillförlitliga data finns tillgängliga 

. 

Information och råd kring antibiotikaanvändning i syfte att motverka antibiotikaresistens finns via nätverket Samverkan mot antibiotikaresistens (Strama). Strama har både lokal och nationell samverkan 

. 

Förslag om receptfria läkemedel

I ett nyligen avslutat regeringsuppdrag föreslår Läkemedelsverket en ändring i svensk lagstiftning. Ändringen innebär att det skulle vara möjligt att väga in miljöaspekter vid beslut om vissa receptfria läkemedel för människa ska få säljas utanför öppenvårdsapotek.

Om ändringen genomförs i lagstiftningen kommer receptfria läkemedel som riskerar att ha en negativ effekt för miljön endast att säljas på apotek. Det medför att konsumenten har möjlighet att få rådgivning kring val och användning av sådana läkemedel.

Hälso­främjande arbete

Förebyggande och hälsofrämjande arbete är viktigt för hälsan. Det kan minska behov av läkemedel, vilket i sin tur kan vara positivt ur miljösynpunkt. Några exempel på förebyggande och hälsofrämjande arbete är:

• kommunernas och sjukvårdens arbete

• Folkhälsomyndighetens uppdrag kring folkhälsa 

  (61)

• det arbete som Strama gör för att minska infektioner både på sjukhus och i samhället 

  (60)

  .

Information från förskrivare till patienter

Du som förskrivare kan överväga följande i samband med att du skriver ut läkemedel:

• Regionala läkemedelskommittéer tar fram rekommendationer kring läkemedel baserat på medicinsk effekt och säkerhet. När läkemedel är jämförbara i dessa avseenden väger kommittéerna in kostnad och sedan miljöbedömning. Du som följer dessa rekommendationer kan vid förskrivning bidra till att minska miljöeffekter av läkemedel. I många regioner finns också råd till patienter kring hälsosamma levnadsvanor i rekommendationerna.

• Skriva ut startförpackning vid start av ny läkemedelsbehandling när det är möjligt. En startförpackning är minsta godkända förpackning, dock högst den mängd som förbrukas under en månad.

• Skriva ut den mängd läkemedel som du kan förvänta dig att din patient kommer att använda.

• Utvärdera och ompröva behandlingar samt genomföra enkla eller fördjupade läkemedelsgenomgångar. Sätt ut läkemedel som inte används eller har låg medicinsk betydelse.

• Uppmana gärna dina patienter att lämna tillbaka oanvända eller utgångna läkemedel till apotek. Detta är särskilt angeläget för antibiotika, hormonpreparat och andra läkemedel med känd eller misstänkt miljöpåverkan.

• Om du förskriver läkemedelsplåster eller hormonringar är det bra att påminna patienten om att lämna in dem till apotek även efter användning. Det finns en stor mängd aktiv substans kvar i beredningen efter att patienten har använt sådana produkter.