Hälsoekonomisk modellering
Enskilda empiriska studier innehåller sällan information om alla faktorer som behövs i den hälsoekonomiska utvärderingen. Därför måste data sammanföras från olika håll i en så kallad modell. En huvudanledning till att man modellerar är att man ofta behöver ha ett långt tidsperspektiv för att fånga hela hälsovinsten av en behandling.
Hälsoekonomiska utvärderingar bygger på data för olika behandlingars kostnader och effekter. Ofta saknas det vissa data som behövs, exempelvis när utvärderingen omfattar kostnader och hälsoeffekter som sträcker sig bortom tiden för en klinisk studie – vilket nästan alltid är fallet. För att kunna uttala sig om kostnadseffektiviteten i dessa fall används en hälsoekonomisk modell. Baserat på de data som finns tillgängliga görs antaganden om framtida händelseförlopp och en matematisk modell konstrueras som bygger på dessa antaganden.
Fördelen med hälsoekonomisk modellering är att det går att kombinera data från olika källor, såsom kliniska studier och register, för att kunna bedöma det mest troliga utfallet av en ny behandling givet den information som finns tillgänglig. På så vis underlättar modelleringen beslutsfattande och prioritering.
I analysen måste man bestämma sig för en tidshorisont
Behandlingars effekt kan påverka hälsan långt fram i tiden. Antingen genom att effekten kvarstår under lång tid, eller genom att en akut vårdhändelse kan undvikas i närtid, exempelvis stroke, som påverkar överlevnad och framtida livskvalitet.
Av denna anledning behöver kostnader och QALY ofta skattas för en lång tidsperiod – ofta över patientens hela livstid. När man har kostnader och hälsovinster som uppstår i olika tidsperioder tillämpar man diskontering: kostnader och hälsoeffekter som inträffar i framtiden värderas lägre än om de inträffar i nutid.