Hälsoekonomiska utvärderingar

I hälsoekonomiska utvärderingar jämförs två eller flera behandlingsalternativ för att kunna svara på frågeställningen: Hur mycket hälsa vinner patienten med det nya läkemedlet jämfört med den etablerade behandlingen och hur stor är merkostnaden? 

För att kunna bedöma om en behandling är kostnadseffektiv eller inte, krävs ett alternativ att jämföra med. Jämförelsealternativet ska vara den behandling som patienten skulle ha fått om inte det nya läkemedlet hade funnits tillgängligt. Jämförelsealternativet kan därför vara ett annat läkemedel, annan sjukvård eller ingen behandling alls. 

Vanligtvis skiljer man mellan fyra olika typer av hälsoekonomiska utvärderingar. Samtliga mäter kostnader i kronor och ören, medan man kan mäta hälsoeffekter på olika sätt. Vilken metod som är lämpligast att använda styrs av frågeställningen för analysen och av tillgången på data. Syftet med hälsoekonomiska utvärderingar är att hitta den mest kostnadseffektiva insatsen när det finns flera olika alternativ att välja mellan. 

Kostnads­effekt­analys och kostnads­nytto­analys

Kostnadseffektanalys och kostnadsnyttoanalys är egentligen två varianter av samma metod, där skillnaden handlar om hur man mäter hälsoeffekter. 

I kostnadseffektanalysen mäter man hälsoeffekter i till exempel antal besvärsfria dagar eller antal vunna levnadsår. Att mäta hälsoeffekter på det sättet medför dock två utmaningar: 

1. En vårdinsats kan påverka flera dimensioner av hälsa samtidigt, och fastän exempelvis antal vunna levnadsår mäter hälsa kvantitativt säger det lite om hur patienten upplever sin livskvalitet. 
2. En kostnadseffektanalys innebär att det blir svårt att jämföra hur stora livskvalitetsförbättringar behandlingar inom olika terapiområden ger. Analysen kan inte svara på om mer pengar ska läggas behandlingar som undviker skov av multipel skleros (MS) eller en som minskar risken för hjärtinfarkt. 

Kostnadsnyttoanalysen kan dock även ta hänsyn till dessa två utmaningar och är idag den dominerande metoden vid hälsoekonomiska utvärderingar. I en kostnadsnyttoanalys ingår både livslängd och livskvalitet i effektmåttet, vilket benämns kvalitetsjusterade levnadsår (QALY, Quality Adjusted Life Years). QALY beskrivs mer ingående i avsnitt Kvalitetsjusterade levnadsår (QALY).

Kostnads­minimerings­analys

En kostnadsminimeringsanalys används när behandlingarna som jämförs bedöms ha likvärdig effekt. Då görs endast en kostnadsjämförelse där man anser att den behandling som har lägst kostnad är den mest kostnadseffektiva. 

Kostnads­intäkts­analys

I en kostnadsintäktsanalys (cost‍-‍benefit) mäts både kostnader och hälsoeffekter i monetära termer. Om intäkterna (värdet av hälsovinsten mätt i kronor) är större än kostnaderna för behandlingen anser man att en behandling är kostnadseffektiv. På grund av praktiska svårigheter med att värdera hälsoeffekter i kronor, används kostnadsintäktsanalysen i liten utsträckning.

TLV har beslutat om allmänna råd, där kostnadsnytto- och kostnadsminimeringsanalys är huvudmetoderna 

. Syftet är att skapa en så enhetlig metodik som möjligt för hur hälsoekonomiska analyser bör utföras vid ansökningar om att ett läkemedel ska ingå i läkemedelsförmånerna till ett visst pris.