Referenser

  1. Europeiska kommissionen. En läkemedelsstrategi för Europa [Internet]. Bryssel: Europeiska kommissionen; 2020 [citerad 2022‍-‍12‍-‍13]. Hämtad från: https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/HTML/?uri=CELEX:52020DC0761&from=EN

  2. Wilkinson JL, Boxall ABA, Kolpin DW, Leung KMY, Lai RWS, Galbán‍-‍Malagón C, et al. Pharmaceutical pollution of the world's rivers. Proc Natl Acad Sci USA. 2022;119(8).

  3. OECD. Pharmaceutical Residues in Freshwater: Hazards and Policy Responses. [Internet] Paris: OECD Studies on Water, OECD Publishing; 2019 [citerad 2022‍-‍12‍-‍13]. Hämtad från: https://doi.org/10.1787/c936f42d-en

  4. Larsson DGJ, Flach CF. Antibiotic resistance in the environment. Nat Rev Microbiol. 2022;20(5):257‍-‍69.

  5. Havs- och vattenmyndigheten. Klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten (HVMFS 2019:25). [Internet] Göteborg: Havs- och vattenmyndigheten; 2014 [uppdaterad 2020‍-‍01‍-‍01; citerad 2022‍-‍12‍-‍13]. Hämtad från: https://www.havochvatten.se/vagledning-foreskrifter-och-lagar/foreskrifter/register-vattenforvaltning/klassificering-och-miljokvalitetsnormer-avseende-ytvatten-hvmfs-201925.html

  6. Sveriges geologiska undersökning. Nya ämnen att leta efter i grundvattnet. [Internet] Sveriges geologiska undersökning; 2020 [citerad 2022‍-‍12‍-‍13]. Hämtad från: https://www.sgu.se/om-sgu/nyheter/2020/januari/nya-amnen-att-leta-efter-i-grundvattnet/

  7. Gunnarsson L, Jauhiainen A, Kristiansson E, Nerman O, Larsson DG. Evolutionary conservation of human drug targets in organisms used for environmental risk assessments. Environ Sci Technol. 2008;42(15):5807‍-‍13.

  8. Toutain PL, Ferran A, Bousquet‍-‍Mélou A. Species differences in pharmacokinetics and pharmacodynamics. Handb Exp Pharmacol. 2010(199):19‍-‍48.

  9. Previšić A, Vilenica M, Vučković N, Petrović M, Rožman M. Aquatic Insects Transfer Pharmaceuticals and Endocrine Disruptors from Aquatic to Terrestrial Ecosystems. Environ Sci Technol. 2021;55(6):3736‍-‍46.

  10. Sedvall EF, Fick J, Pettersson C. Hedeland M. Pharmaceuticals are identified in insects in River Fyris – A study with both tandem quadrupole and quadrupole-time-‍of-‍flight mass spectrometry. Environmental Advances. 2022;8.

  11. Fick J, Lindberg RH, Parkkonen J, Arvidsson B, Tysklind M, Larsson DG. Therapeutic levels of levonorgestrel detected in blood plasma of fish: results from screening rainbow trout exposed to treated sewage effluents. Environ Sci Technol. 2010;44(7):2661‍-‍6.

  12. Oaks JL, Gilbert M, Virani MZ, Watson RT, Meteyer CU, Rideout BA, et al. Diclofenac residues as the cause of vulture population decline in Pakistan. Nature. 2004;427(6975):630‍-‍3.

  13. Herrero-‍Villar M, Delepoulle É, Suárez‍-‍Regalado L, Solano‍-‍Manrique C, Juan‍-‍Sallés C, Iglesias‍-‍Lebrija JJ, et al. First diclofenac intoxication in a wild avian scavenger in Europe. Science of The Total Environment. 2021;782:146890.

  14. European Medicines Agency. Diclofenac use in animals poses a risk to European vultures. [Internet]. Amsterdam: European Medicines Agency; 2014 [uppdaterad 2014‍-‍12‍-‍12; citerad 2022‍-‍12‍-‍13]. Hämtad från: https://www.ema.europa.eu/en/news/diclofenac-use-animals-poses-risk-european-vultures

  15. Vattenmyndigheterna. Åtgärder 2022‍–‍2027. [Internet] Vattenmyndigheterna; 2022 [citerad 2022‍-‍12‍-‍13]. Hämtad från: https://www.vattenmyndigheterna.se/atgarder/atgarder-2022-2027.html

  16. Triebskorn R, Casper H, Heyd A, Eikemper R, Köhler HR, Schwaiger J. Toxic effects of the non‍-‍steroidal anti‍-‍inflammatory drug diclofenac. Part II: cytological effects in liver, kidney, gills and intestine of rainbow trout (Oncorhynchus mykiss). Aquat Toxicol. 2004;68(2):151‍-‍66.

  17. Näslund J, Fick J, Asker N, Ekman E, Larsson DGJ, Norrgren L. Diclofenac affects kidney histology in the three-spined stickleback (Gasterosteus aculeatus) at low μg/L concentrations. Aquat Toxicol. 2017;189:87‍-‍96.

  18. Sveriges geologiska undersökning. Kartvisare och utsök av halter miljögifter [Internet]. Sveriges geologiska undersökning; 2022 [citerad 2022‍-‍12‍-‍13]. Hämtad från: https://www.sgu.se/produkter-och-tjanster/nationella-datavardskap/datavardskap-for-miljogifter/rapporterad-data-till-datavardskap-for-miljogifter/

  19. Näslund J, Asker N, Fick J, Larsson DGJ, Norrgren L. Naproxen affects multiple organs in fish but is still an environmentally better alternative to diclofenac. Aquat Toxicol. 2020;227:105583.

  20. Jobling S, Nolan M, Tyler CR, Brighty G, Sumpter JP. Widespread Sexual Disruption in Wild Fish. Environmental Science & Technology. 1998;32(17):2498‍-‍506.

  21. Jobling S, Williams R, Johnson A, Taylor A, Gross‍-‍Sorokin M, Nolan M, et al. Predicted exposures to steroid estrogens in UK rivers correlate with widespread sexual disruption in wild fish populations. Environmental health perspectives. 2006;114(supplement 1):32-‍9.‍

  22. Kidd KA, Blanchfield PJ, Mills KH, Palace VP, Evans RE, Lazorchak JM, et al. Collapse of a fish population after exposure to a synthetic estrogen. Proceedings of the National Academy of Sciences. 2007;104(21):8897‍-‍901.

  23. Zeilinger J, Steger‍‐‍Hartmann T, Maser E, Goller S, Vonk R, Länge R. Effects of synthetic gestagens on fish reproduction. Environmental toxicology and chemistry. 2009;28(12):2663‍-‍70.

  24. Säfholm M, Ribbenstedt A, Fick J, Berg C. Risks of hormonally active pharmaceuticals to amphibians: a growing concern regarding progestagens. Philosophical Transactions of the Royal Society B: Biological Sciences. 2014;369(1656):20130577.

  25. Ågerstrand M, Berg C, Björlenius B, Breitholtz M, Brunström B, Fick J, et al. Improving environmental risk assessment of human pharmaceuticals. Environmental Science & Technology. 2015;49(9):5336‍-‍45.

  26. Parrott JL, Blunt BR. Life‍‐‍cycle exposure of fathead minnows (Pimephales promelas) to an ethinylestradiol concentration below 1 ng/L reduces egg fertilization success and demasculinizes males. Environmental Toxicology: An International Journal. 2005;20(2):131‍-‍41.

  27. Formas. Svenskt kommunalt avloppsvatten och dess påverkan på vattenlevande organismer, en systematisk översikt. [Internet] Stockholm: Formas; 2022 [uppdaterad 2022‍-‍04‍-‍14; citerad 2022‍-‍12‍-‍13]. Hämtad från: https://formas.se/download/18.2cc73a1217f446fdba99895c/1649061134154/f1-2022-svenskt-kommunalt-avloppsvatten-vattenlevande-organismer.pdf

  28. Kraupner N, Hutinel M, Schumacher K, Gray DA, Genheden M, Fick J, et al. Evidence for selection of multi-resistant E. coli by hospital effluent. Environment International. 2021;150:106436.

  29. Bengtsson‍-‍Palme J, Kristiansson E, Larsson DJ. Environmental factors influencing the development and spread of antibiotic resistance. FEMS microbiology reviews. 2018;42(1):fux053.

  30. Bengtsson‍-‍Palme J, Larsson DJ. Concentrations of antibiotics predicted to select for resistant bacteria: proposed limits for environmental regulation. Environment International. 2016;86:140‍-‍9.

  31. AMR Industry alliance. Minimizing risk of developing antibiotic resistance and aquatic ecotoxicity in the environment resulting from the manufacturing of human antibiotics. [Internet] AMR Industry alliance; 2022 [citerad 2022‍-‍12‍-‍13]. Hämtad från: https://www.amrindustryalliance.org/wp-content/uploads/2022/06/AMRIA_Antibiotic-Manufacturing-Standard_June2022.pdf

  32. Folkhälsomyndigheten. Swedish work against antibiotic resistance – a one health approach. [Internet] Solna: Folkhälsomyndigheten 2023 [citerad 2023‍-‍03‍-‍01]. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/s/swedish-work-against-antibiotic-resistance--a-one-health-approach/

  33. Europeiska kommissionen. Kemikaliestrategi för hållbarhet - På väg mot en giftfri miljö [Internet]. Bryssel: Europeiska kommissionen; 2022 [uppdaterad 2020‍-‍10‍-‍14; citerad 2022‍-‍12‍-‍13]. Hämtad från: https://eur-lex.europa.eu/resource.html?uri=cellar:f815479a-0f01-11eb-bc07-01aa75ed71a1.0011.02/DOC_1&format=PDF

  34. Larsson DJ, de Pedro C, Paxeus N. Effluent from drug manufactures contains extremely high levels of pharmaceuticals. Journal of hazardous materials. 2007;148(3):751‍-‍5.

  35. Li D, Yang M, Hu J, Ren L, Zhang Y, Li K. Determination and fate of oxytetracycline and related compounds in oxytetracycline production wastewater and the receiving river. Environmental Toxicology and Chemistry: An International Journal. 2008;27(1):80‍-‍6.

  36. Scott T‍-‍M, Phillips PJ, Kolpin DW, Colella KM, Furlong ET, Foreman WT, et al. Pharmaceutical manufacturing facility discharges can substantially increase the pharmaceutical load to US wastewaters. Science of The Total Environment. 2018;636:69‍-‍79.

  37. Anliker S, Patrick M, Fenner K, Singer H. Quantification of Active Ingredient Losses from Formulating Pharmaceutical Industries and Contribution to Wastewater Treatment Plant Emissions. Environmental Science & Technology. 2020;54(23):15046‍-‍56.

  38. Janusinfo. Provtagningar av läkemedelsrester i vatten, sediment och fisk för Region Stockholm. [Internet] Stockholm: Region Stockholm; [uppdaterad 2022‍-‍09‍-‍23; citerad 2022‍-‍12‍-‍13]. Hämtad från: https://janusinfo.se/beslutsstod/lakemedelochmiljo/miljo/provtagningaravlakemedelsresterivattensedimentochfiskforregionstockholm.5.7e654e8f16641fa242e4f31.html

  39. Castensson S, Ekedahl A. Pharmaceutical Waste: The Patient Role. I: Kümmerer K, Hempel M, redaktörer. Green and Sustainable Pharmacy. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg; 2010. sidorna 179‍-‍200.

  40. Sveriges Riksdag. Förordning (2009:1031) om producentansvar för läkemedel. [Internet] Stockholm: Sveriges Riksdag; 2009 [citerad 2022‍-‍12‍-‍13]. Hämtad från: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-20091031-om-producentansvar-for_sfs-2009-1031

  41. Läkemedelsverket. Apotekskunder. [Internet] Uppsala: Läkemedelsverket; 2019 [uppdaterad 2020‍-‍09‍-‍16; citerad 2022‍-‍12‍-‍13]. Hämtad från: https://www.lakemedelsverket.se/sv/handel-med-lakemedel/apotek/apotekskunder

  42. Europeiska kommissionen. EU:s gröna giv. [Internet] Bryssel: Europeiska kommissionen; [citerad 2022‍-‍12‍-‍13]. Hämtad från: https://commission.europa.eu/strategy-and-policy/priorities-2019-2024/european-green-deal_sv

  43. Europeiska kommissionen. Farm to Fork strategy. [Internet] Bryssel: Europeiska kommissionen; [citerad 2022‍-‍12‍-‍13]. Hämtad från: https://food.ec.europa.eu/horizontal-topics/farm-fork-strategy_en

  44. European Medicines Agency. Environmental risk assessment of medicinal products for human use - Scientific guideline. [Internet] Amsterdam: European Medicines Agency; 2006 [uppdaterad 2015‍-‍01‍-‍13; citerad 2022‍-‍12‍-‍13]. Hämtad från: https://www.ema.europa.eu/en/environmental-risk-assessment-medicinal-products-human-use-scientific-guideline#current-version-section

  45. European Medicines Agency. Environmental risk assessment of veterinary medicines. [Internet] Amsterdam: European Medicines Agency; [citerad 2022‍-‍12‍-‍13]. Hämtad från: https://www.ema.europa.eu/en/veterinary-regulatory/marketing-authorisation/environmental-risk-assessment-veterinary-medicines

  46. Europeiska gemenskapernas råd. Rådets direktiv av den 14 juni 1993 om ändring av direktiv 65/65/EEG, 75/318/EEG och 75/319/EEG avseende läkemedel. Europeiska gemenskapernas officiella tidning. [Internet] 1993; 24(13):[178‍-‍86 pp.]. Hämtad från: https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:31993L0039&from=EN

  47. Küster A, Adler N. Pharmaceuticals in the environment: scientific evidence of risks and its regulation. Philosophical Transactions of the Royal Society B: Biological Sciences. 2014;369(1656):20130587.

  48. Umweltbundesamt. Improving environmental protection in EU pharmaceutical legislation. [Internet] Tyskland: Umweltbundesamt [citerad 2022‍-‍12‍-‍13]. Hämtad från: https://www.umweltbundesamt.de/sites/default/files/medien/1410/publikationen/2022-10-26_sop_environmental-protection-eu-pharmaceutical-legislation_bf.pdf

  49. Läkemedelsverket. Miljöreglering. [Internet] Uppsala: Läkemedelsverket; 2019 [uppdaterad 2021‍-‍08‍-‍31; citerad 2022‍-‍12‍-‍13]. Hämtad från: https://www.lakemedelsverket.se/sv/om-lakemedelsverket/hallbar-utveckling/miljoarbete/miljoreglering

  50. Upphandlingsmyndigheten. Hållbarhetskriterier för läkemedel. [Internet] Solna: Upphandlingsmyndigheten; [citerad 2022‍-‍12‍-‍13]. Hämtad från: https://www.upphandlingsmyndigheten.se/kriterier/sjukvard-och-omsorg/lakemedel/

  51. Upphandlingsmyndigheten. Hållbarhetskriterier för livsmedel och måltidstjänster. [Internet] Solna: Upphandlingsmyndigheten; [citerad 2022‍-‍12‍-‍13]. Hämtad från: https://www.upphandlingsmyndigheten.se/branscher/upphandling-av-livsmedel-och-maltidstjanster/hallbarhetskriterier-for-livsmedel-och-maltidstjanster/

  52. Hållbar upphandling. Vägledning hållbarhetskriterier läkemedel. [Internet] Hållbar upphandling, ett samarbete mellan Sveriges regioner; 2021 [citerad 2022‍-‍12‍-‍13]. Hämtad från: https://www.xn--hllbarupphandling-8qb.se/lista-kategorier/file/218-vaegledning-hallbarhetskriterier-laekemedel

  53. United Nations Development Programme (UNDP). Sustainable Procurement Index for Health (SPIH) - User Guidance. [Internet] London: United Nations Development Programme (UNDP); [uppdaterad 2021‍-‍10; citerad 2022‍-‍12‍-‍13]. Hämtad från: https://api.savinglivesustainably.org/documents/file/764e233134ffe62af43550927d10c2eb/full/hash

  54. Läkemedelsverket. Försöksverksamhet för en miljöpremie i läkemedelsförmånssystemet. [Internet] Uppsala: Läkemedelsverket; 2022 [citerad 2022‍-‍12‍-‍13]. Hämtad från: https://www.lakemedelsverket.se/sv/om-lakemedelsverket/rapporter-och-publikationer/regeringsuppdrag/forsoksverksamhet-for-en-miljopremie-i-lakemedelsformanssystemet

  55. Sveriges apoteksförening. Välvald – apotekens krav på ansvarsfull läkemedelstillverkning. [Internet] Sveriges apoteksförening; [citerad 2022‍-‍12‍-‍13]. Hämtad från: http://www.sverigesapoteksforening.se/valvald/

  56. Pharmaceutical Supply Chain Initiative (PSCI). [Internet] Pharmaceutical Supply Chain Initiative (PSCI); [citerad 2022‍-‍12‍-‍13]. Hämtad från: https://pscinitiative.org/home

  57. AMR Industry Alliance. Responsible manufacturing. [Internet] Geneva: AMR Industry Alliance; [citerad 2022‍-‍12‍-‍13]. Hämtad från: https://www.amrindustryalliance.org/shared-goals/common-antibiotic-manufacturing-framework/

  58. Janusinfo. Läkemedel och miljö. [Internet] Stockholm: Region Stockholm; [citerad 2022‍-‍12‍-‍13]. Hämtad från: https://www.janusinfo.se/beslutsstod/lakemedelochmiljo.4.72866553160e98a7ddf1d01.html

  59. Läkemedelsverket. Behandlingsrekommendationer. [Internet] Uppsala: Läkemedelsverket; [citerad 2022‍-‍12‍-‍13]. Hämtad från: https://www.lakemedelsverket.se/sv/behandling-och-forskrivning/behandlingsrekommendationer

  60. Strama. Samverkan mot antibiotikaresistens. [Internet] Strama; [citerad 2022‍-‍12‍-‍13]. Hämtad från: https://strama.se/

  61. Folkhälsomyndigheten. Tema folkhälsa. [Internet] Solna: Folkhälsomyndigheten; [citerad 2022‍-‍12‍-‍13]. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/en-god-och-jamlik-halsa-pa-alla-nivaer/tema-folkhalsa/

  62. Region Stockholm. Skydda miljön, släng rätt! Om p‍-‍piller och andra hormonläkemedel. [Internet] Stockholm: Region Stockholm; [citerad 2022‍-‍12‍-‍13]. Hämtad från: https://www.janusinfo.se/download/18.49d8318c17d392556396313e/1637580131457/Hormonl%C3%A4kemedel%20-%20uppdaterad%202021-11-19.pdf

  63. Förpackningsinsamlingen. Förpackningar av flera material. [Internet] Solna: Förpackningsinsamlingen; [citerad 2022‍-‍12‍-‍13]. Hämtad från: https://fti.se/privatperson/forpackningar-av-flera-material

  64. Länsstyrelsen Skåne. Läkemedel i vattenrecipienter - Hur prioriterar vi framtidens rening? [Internet] Malmö: Länsstyrelsen Skåne; 2021 [citerad 2022‍-‍12‍-‍13]. Hämtad från: https://www.lansstyrelsen.se/skane/om-oss/vara-tjanster/publikationer/2021/lakemedel-i-vattenrecipienter---hur-prioriterar-vi-framtidens-rening.html

  65. Naturvårdsverket. Läkemedelsrening vid avloppsreningsverk. [Internet] Naturvårdsverket; [citerad 2022‍-‍12‍-‍13]. Hämtad från: https://www.naturvardsverket.se/bidrag/lakemedelsrening-vid-avloppsreningsverk/