Bakgrund
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en av våra folksjukdomar. Luftvägsobstruktionen är kronisk och sjukdomsförloppet är oftast långsamt. De främsta riskfaktorerna är tobaksrökning och stigande ålder men underdiagnostik är vanligt.
KOL är en långsamt progredierande inflammatorisk lung- eller luftrörssjukdom. Sjukdomen karaktäriseras av kronisk luftvägsobstruktion
(1). Obstruktionen vid KOL orsakas av:
- bronkiolit (inflammation i de små luftvägarna)
- vävnadsdestruktion med emfysem i varierande proportioner.
Globalt uppskattar man prevalensen av KOL till cirka 10 %
(2)medan prevalensen i Sverige nu är kring 7 % bland vuxna
(3). KOL är således en av våra stora folksjukdomar.
KOL var den tredje vanligaste dödsorsaken i världen år 2019 enligt World Health Organisation (WHO)
(4). Dock är KOL en underdiagnostiserad sjukdom, vilket medför att 50–70 % av dem som har KOL inte är identifierade inom hälso- och sjukvården
(5). Underdiagnostiken medför att man underskattar såväl sjukdomsbörda som mortalitet relaterat till KOL i befolkningen.
Enligt dödsorsaksregistret avled totalt 2 384 personer av KOL i Sverige år 2021, varav 59 % kvinnor (diagnos J44, åldersgrupp > 45 år) vilket motsvarar 51 dödsfall/100 000. Man bör dock beakta att KOL är en underrapporterad såväl primär som bidragande dödsorsak
(6).
De främsta riskfaktorerna för KOL är:
- exponering för tobaksrökning
- stigande ålder
Andra riskfaktorer som också är viktiga att beakta:
- yrkesexponering för gas, damm eller rök
- global exponering vid förbränning av biobränslen (matlagning, uppvärmning av bostäder).
Kvinnor förefaller vara känsligare för tobaksrökningens skadeverkningar. Hos en liten andel rökare finns en underliggande alfa-1-antitrypsinbrist vilket bidrar till KOL.