Exponeringsvägar vid förgiftning
Olika exponeringsvägar kan ge upphov till antingen lokal skadeeffekt eller systemtoxicitet.
Peroral exponering ger vanligen systemtoxiska effekter efter att agens absorberats från gastrointestinalkanalen. Vid intag av frätande ämnen finns dock risk för skador i mun och svalg, eosfagus samt i ventrikeln.
Petroluembaserade produkter har mycket låg viskositet och ytspänning, vilket gör att de lätt kan aspireras till luftvägarna och ge en lungskada.
Det vanligaste scenariot vid injektion är systemtoxicitet efter intravenöst missbruk. Lokala skador kan uppkomma vid extravasering eller accidentell intraarteriell injektion.
Ormbett med giftinjektion är specialfall som kan ge både systemtoxiska effekter och påtaglig lokal vävnadsskada.
Gaser kan ha följande egenskaper:
- direkt kvävande (utan oxygeninnehåll, inerta gaser)
- lokalt irriterande (retande gaser - till exempel klorgas, ammoniak)
- systemtoxiska (upptag via lungkretsloppet).
De absolut vanligaste typerna av inhalationsförgiftningar i Sverige idag är kolmonoxid och brandrök.
Vissa ämnen har en irriterande eller vävnadsskadande effekt på huden. Dessutom förekommer systemtoxicitet efter hudupptag. Risken är större om huden är skadad, men kan uppkomma även genom intakt hud.
Fentanylplåster och nervgaser är exempel på ämnen som kan orsaka systemtoxicitet även genom intakt hud.
Ögat kan skadas av ämnen som är i följande form:
- flytande
- fast
- gas
- i form av damm eller dimma.
Allvarligast är exponering för frätande ämnen. Om ögat exponerats för kemikalier är det viktigt med ögonsköljning.
Relaterad information
På Giftinformationscentralens webbplats finns information om ögonskada.