Utredning

Om patienter med ätstörningar får diagnos och behandling i ett tidigt skede, när ätstörningssymtomen är nydebuterade och förhoppningsvis av mild karaktär, finns det en god möjlighet att snabbt hjälpa individen och bryta ett annars ofta långdraget förlopp.

Personal inom skolhälsovården, primärvården och ungdomsmottagningarna har en nyckelroll i att uppmärksamma tidiga tecken på utveckling av ätstörning.

Tidiga tecken

Det finns olika tidiga tecken hos en person, som kan väcka misstankar om en process av förändrade ätbeteenden och en förändrad relation till kroppen.

Tidiga tecken kan vara att en person:

• vill äta nyttigt genom att helt utesluta socker, fett eller andra typer av mat

• vill övergå till vegetariskt eller vegansk kost men personen har svag ideologisk koppling till detta

• hoppar över skolmaten/‌middagen med motiveringen ”är mätt” eller ”har redan ätit”

• motionerar betydligt mer och oftare än tidigare, på ett tvångsmässigt sätt

• symtom på trötthet, huvudvärk, förstoppning och frusenhet

• viktnedgång eller utebliven förväntad viktuppgång vid fortsatt längdtillväxt

• amenorré hos flickor som inte kan förklaras av andra skäl

• använder badrummet i långa perioder efter måltiderna

• äter stora mängder mat på ett okontrollerat sätt och mat försvinner ur skafferiet.

I mötet med en person som visar tecken på ätstörningsbeteende är det viktigt att diskutera detta och försöka förstå personens bild av problemet. Många patienter med ätstörningar kan ha svårt att erkänna sina svårigheter på grund av skam eller skuld. Ibland är ätstörning en lösning på ett tidigare upplevt problem och personen med ätstörning har svårt att se det problematiska i ätstörningssymtomen.

Screening för ätstörningar

I en undersökning om psykisk ohälsa bör screening för ätstörningar vara en naturlig del. Syftet är att försöka fånga eventuella ätstörningssymtom och förstå om dessa leder till uttalad funktionsnedsättning hos individen. Ätstörda beteenden och övervärdering av smalhetsideal, som har pågått en viss tid och leder till negativa konsekvenser för personens hälsa och funktion, kan tyda på en sannolik ätstörning.

Ett väldigt användbart instrument för att screena för ätstörningar är SCOFF (ordet SCOFF är en akronym av orden Sick, Control, One stone, Fat och Food som är relaterade till instrumentets fem frågor) 

. Instrumentet är tidseffektivt, översatt till olika språk och har ett cut‍-‍off på två (≥2) som ger bäst sensitivitet i att identifiera patienter med anorexia nervosa och bulimia nervosa. Nackdelar med instrumentet är att det inte är anpassat till DSM‍-‍5 (Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders, femte upplagan), och att det är mindre bra på att fånga hetsätningsstörning, ätstörningssymtom hos äldre, män och personer med tvångsmässig träning.

Utredning av ätstörningar

Vid utredning av ätstörningar och parallellt med den diagnostiska processen behöver man identifiera och kartlägga vissa väsentliga komponenter i ätstörningsproblematiken. Dessa komponenter är:

• tidigare förändringar i patientens vikt

• tidigare och aktuella ätbeteenden och eventuella kompensatoriska beteenden

• vilken typ av mat som personen utesluter eller prioriterar

• tankar om mat, kropp och vikt

• hur personen begränsas av ätstörningssymtomen

• tidigare behandlingsförsök

• samsjuklighet av psykiatrisk eller medicinsk karaktär och hur denna eventuellt påverkar ätstörningen.

Den somatiska undersökningen av en patient med sannolik ätstörning behöver innehålla kontroll av personens:

• puls och blodtryck i vila

• puls och blodtryck vid uppresning

• temperatur

• längd

• vikt

• body mass index (BMI).

Screeningprover kan identifiera brister eller rubbningar som kan uppstå sekundärt till ätstörningsproblematiken medan EKG‍-‍undersökning bör göras för patienter med allvarlig undervikt eller väldigt frekventa kräkningar.