Bulimia nervosa

Personer med bulimia nervosa har på samma sätt som personer med anorexia nervosa, en patologisk fixering vid mat, vikt och kroppsutseende. Rädslan för att gå upp i vikt styr livet och självkänslan. Rädsla för att gå upp i vikt och försök till att minska matintaget, som är centrala symtom vid anorexia nervosa, förekommer även vid bulimia nervosa. Men till skillnad från personer med anorexia nervosa styrs personer med bulimia nervosa av andra psykologiska och biologiska faktorer, som gör att minskning av matintaget leder till episoder av kontrollförlust då hungern tar över. Under dessa episoder vräker patienten i sig stora mängder mat på kort tid.

Hetsätningsepisoden väcker intensiva känslor som skam, skuld och ångest. Patienten försöker hantera dessa känslor och undvika att gå upp i vikt genom att på ett eller flera olämpliga sätt kompensera för matintaget, i syfte att bli av med kaloriöverskottet. Det vanligaste kompensatoriska beteendet är att provocera fram kräkning. Andra vanliga metoder är att använda laxermedel, lavemang eller diuretika. Intensiv och tvångsmässig träning samt svält under längre perioder förekommer också som kompensatoriska beteenden.

Hetsätningsepisoderna kan efterföljas av någon eller några dagar med normalt eller restriktivt ätande. En del patienter hetsäter och kräks emellertid en eller flera gånger varje dag tills de är fullständigt utmattade.

Hetsätningsepisoderna kan initialt vara en reaktion på starka hungerkänslor, men efter ett tag kan de triggas av andra faktorer, till exempel negativa känslor eller specifika rutiner.

Diagnos­tisering av bulimia nervosa

För diagnosen bulimia nervosa krävs det enligt DSM‍-‍5 (Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders, femte upplagan) att:

• Patienten har upprepande episoder av hetsätning med intag av stora mängder mat och upplever kontrollförlust av matintaget under dessa episoder.

• Patienten använder sig av olämpliga kompensatoriska beteenden.

• Bulimiska symtom har i genomsnitt förekommit minst en gång i veckan de senaste tre månaderna.

• Patientens självkänsla är överdrivet påverkad av kroppsform och vikt.

Om symtomen enbart förekommer i samband med anorexia nervosa är patientens diagnos anorexia nervosa med hetsätning/‌självrensning.

Somatiska och psykiska symtom

Patienter med bulimia nervosa upplever oftast ett stort misslyckande över att inte kunna kontrollera sitt matintag varför diagnosen uppfattas som jag‍-‍dyston.

Vanliga känslor är:

• äckel
• skam
• ångest
• maktlöshet.

Självbilden är ofta negativ och det är vanligt med samtidig förekomst av depression och nedsatt impulskontroll. Det kan också finnas samsjuklighet i form av missbruk, personlighetssyndrom och/eller ångestsyndrom.

Majoriteten av patienter med bulimia nervosa är normalviktiga. Kroppsliga symtom vid bulimia nervosa blir därför oftast inte lika allvarliga som vid anorexia nervosa. Som en följd av upprepande kräkningar/‌laxeringar kan det dock uppstå allvarlig hypokalemi och/eller metabolisk alkalos, tillstånd som kan kräva akut handläggning.

Atypisk bulimia nervosa

Atypisk bulimia nervosa är bulimia nervosa med låg frekvens och/eller begränsad varaktighet.

Vid atypisk bulimia nervosa förekommer patientens hetsätningsepisoder och olämpliga kompensatoriska beteende mindre ofta än en gång i veckan eller har pågått i kortare tid än tre månader medan samtliga övriga kriterier för bulimia nervosa är uppfyllda.

En annan subgrupp av patienter med atypiskt bulimiskt beteende beskriver hetsätningsepisoder med kontrollförlust, men mängden mat som de äter under dessa episoder är inte väsentligt större än vad de flesta personer skulle äta. Detta beteende kallas också subjektiv hetsätning. Om dessa patienter kräks i kompensatoriskt syfte är det sannolikt att de kan uppfylla kriterierna för självrensningsstörning.