Psykiatrisk samsjuklighet vid ätstörningar

Ätstörningen är ofta inte det enda tillstånd som patienten lider av. Det är framför allt vanligt med samtidiga symtom på depression och ångest. Neuropsykiatriska tillstånd som autism och adhd (attention-deficit/‌hyperactivity disorder) är också överrepresenterade vid ätstörningar.

Det är vanligt att den som har anorexia nervosa även har andra psykiatriska tillstånd. Detta kan komplicera behandlingen.

Depression

Depression är den vanligaste samsjukligheten och en stor andel har en depression som resultat av svält. När patienten ökar i vikt minskar nedstämdheten. För de patienter där depressionen försämras vid viktuppgång bedöms depressionen inte enbart vara sekundär till svälten.

Ångest och tvångssyndrom

Ångesttillstånd och tvångssyndrom (obssesive compulsive disorder, OCD), är vanligt förekommande, och kan utlösas av svälten. Anorexia nervosa är ett tillstånd som i stor utsträckning drivs av stark ångest och sjukdomen i sig ger upphov till uttalad tvångsmässighet. Det är svårt att initialt i behandlingen kunna bedöma om det föreligger en ångestsjukdom oberoende av anorexisjukdom och svält. På samma sätt som vid depression är detta en bedömning som bör fördjupas när patienten kommer ur svälten. Vid samsjuklighet med ångest eller tvångssyndrom är det vanligt att ångest- respektive tvångssyndromet har debuterat före insjuknandet i anorexia nervosa.

Autism

Autism är också ett tillstånd som är vanligt förekommande vid anorexia nervosa. En del av de centrala svårigheterna vid autism som kognitiv rigiditet och begränsningar i det sociala samspelet med andra människor, är svårigheter som även utvecklas vid en uttalad svält. Om den drabbade har autistiska drag redan innan insjuknandet, förvärras ofta dessa av svälten. När den drabbade är i uttalad svält, drar sig gärna klinikern för att göra en utredning av denna samsjuklighet.

Autismprevalensen vid anorexia nervosa varierar mellan olika studier 

(16)

. Olika undersökningar har använt olika metoder för att diagnostisera eller screena för autism, vilket gör det svårt att uttala sig om den faktiska prevalensen, men uppskattningsvis uppvisar cirka 20 procent denna samsjuklighet.

Vid bulimia nervosa är det vanligt att man även lider av andra psykiska störningar.

Depression

Den vanligaste samsjukligheten är depression. Depressionen gör att patienten får svårare att kunna engagera sig i behandlingen och begränsa hetsätningsepisoder och kräkningar.

Adhd

Förekomsten av adhd beräknas vara 20‍–‍30 % bland de som har bulimi 

(17) (18)

. Båda tillstånden är förknippade med svårigheter att hantera impulser; vid bulimi har man visat att upp mot 37 % har impulsiva drag som vid adhd 

(17)

. De som har en fullt utvecklad adhd och får behandling för tillståndet har lättare att begränsa såväl hetsätningsepisoder som kräkningar.

Missbruk

Missbruk förekommer vid ätstörning och är vanligast hos patienter där hetsätning ingår. Kliniska studier rapporterar att så mycket som var fjärde patient har ett alkohol- och/eller substansbruk.

Det finns en hög grad av samsjuklighet vid ARFID. De olika symtomområdena är förknippade med olika typer av psykiatrisk samsjuklighet.

Vid sensorisk överkänslighet är samsjuklighet med autism vanligt. Uppskattningsvis har var tionde patient med ARFID även en autismdiagnos 

(19)

.

Vid ointresse för mat är samsjukligheten med adhd vanligare. Ointresse kan vara ett symtom på ouppmärksamhet, vilket är ett kärnsymtom vid adhd.

Vid rädsla för negativa konsekvenser är det vanligt med ångesttillstånd. Hur vanlig denna samsjuklighet är vet vi inte säkert än.

Andra psykiatriska tillstånd kan ge svårigheter med att äta, När svårigheterna med att äta kräver egen behandling så används diagnosen ARFID.

Har du synpunkter på Läkemedelsbokens nya webbplats?

Har du synpunkter på Läkemedelsbokens nya webbplats?

Tack för dina synpunkter!

Fortsatt utveckling av webbplatsen kommer ske utifrån den återkoppling vi får.

Vi läser allt som skickas in. Men eftersom dina synpunkter är anonyma kommer vi inte att skicka något svar till dig.

Läkemedelsboken vänder sig framför allt till specialister i allmänmedicin, läkare under specialiserings- eller allmäntjänstgöring, studerande inom medicin och farmaci, men också till läkare som behöver råd vid medicinska problem utanför den egna specialiteten. Vi vill gärna att du som använder Läkemedelsboken skriver hur webbplatsen skulle kunna bli bättre, utifrån de behov som du har. Dina svar blir anonyma. Undvik därför att skriva namn, kontaktuppgifter eller något annat om dig själv eller någon annan.

Läkemedelsboken vänder sig framför allt till specialister i allmänmedicin, läkare under specialiserings- eller allmäntjänstgöring, studerande inom medicin och farmaci, men också till läkare som behöver råd vid medicinska problem utanför den egna specialiteten. Vi vill gärna att du som använder Läkemedelsboken skriver hur webbplatsen skulle kunna bli bättre, utifrån de behov som du har. Dina svar blir anonyma. Undvik därför att skriva namn, kontaktuppgifter eller något annat om dig själv eller någon annan.

Tänk på att det du skickar in till Läkemedelsverket blir en så kallad allmän handling. Om någon vill läsa våra allmänna handlingar så måste vi lämna ut dem. Undvik att skriva in känsliga personuppgifter.

Läs om hur Läkemedelsverket behandlar personuppgifter.

Tänk på att det du skickar in till Läkemedelsverket blir en så kallad allmän handling. Om någon vill läsa våra allmänna handlingar så måste vi lämna ut dem. Undvik att skriva in känsliga personuppgifter.

Läs om hur Läkemedelsverket behandlar personuppgifter.