Hetsätningsstörning
Hetsätningsstörning kännetecknas av återkommande hetsätningsepisoder i likhet med bulimia nervosa, men det förekommer inga olämpliga kompensatoriska beteenden.
Patienter med hetsätningsstörning upplever kontrollförlust när de under en viss tid äter stora mängder mat, betydligt mer än vad andra personer skulle äta under samma tidsrymd. Det förekommer inga olämpliga kompensatoriska beteenden, som kräkningar, missbruk av laxermedel eller tvångsmässig träning. Matintaget kan vara oregelbundet eller ohälsosamt.
En majoritet av patienter med hetsätningsstörning har också någon annan psykiatrisk diagnos. Dessutom innebär ätstörningen i sig en ökad risk för obesitas och annan kroppslig samsjuklighet
(13).
Diagnostisering av hetsätningsstörning
Enligt DSM-5 (Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders, femte upplagan) ingår följande kriterier i diagnosen för hetsätningsstörning:
-
Hetsätningsepisoder med intag av stora mängder mat och en samtidig kontrollförlust.
- Under hetsätningsepisoderna uppvisar patienten dessutom minst tre av följande fem symtom:
- äter fortare än vanligt
- äter så mycket att hen blir obehagligt mätt
- äter stora mängder mat utan att känna sig hungrig
- äter ensam på grund av skam
-
känner sig äcklad över sig själv, deprimerad eller får starka skuldkänslor efteråt.
-
Episoderna har förekommit minst en gång i veckan de senaste tre månaderna och medför påtagligt lidande för patienten.
Om det föreligger olämpliga kompensatoriska beteenden har patienten bulimia nervosa och om episoderna enbart uppstår under perioder med bulimia nervosa eller anorexia nervosa är patientens diagnos bulimia nervosa respektive anorexia nervosa.
-
Ökad risk för obesitas.
-
Somatisk och psykiatrisk samsjuklighet är vanligt.
-
Många söker inte hjälp trots signifikant lidande.