Ospecificerad ätstörning
En person med ospecificerad ätstörning har vissa anorektiska, bulimiska eller andra ätstörningssymtom, men problematiken uppfyller inte alla kriterier för någon av de specifika ätstörningsdiagnoserna. Ätstörningssymtomen leder ändå till kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion inom viktiga livsområden.
Ospecificerad ätstörning omfattar den största gruppen av patienter med ätstörningar och är den vanligaste ätstörningsdiagnosen för både män och kvinnor. En ospecificerad ätstörning kan ibland vara en lindrigare form av ätstörning, men ibland har patienter med denna diagnos samma lidande, funktionsnedsättning eller somatiska komplikationer som vid anorexia nervosa, bulimia nervosa eller hetsätningsstörning. Problematiken vid ospecificerad ätstörning kan kliniskt vara lika svårbehandlad, framför allt då ätstörningssymtomen är kombinerade med psykiska symtom som ångest, nedstämdhet och självdestruktivitet.
DSM-5 (Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders, femte upplagan) har beskrivit flera ätstörningar som tidigare ingick i denna kategori mer detaljerat och ingått i diagnosgruppen specificerade ätstörningar. När klinikern anger skälen till att en ätstörning inte uppfyller kriterierna för specifik diagnos, kan diagnosen annan specificerad ätstörning användas. När inga skäl anges eller det inte finns tillräcklig information för specifik ätstörningsdiagnos används diagnosen ospecificerad ätstörning.
Ortorexi
Ortorexi är ett populärvetenskapligt begrepp som är vanligt förekommande och som närmast kan betraktas som ett livsstilsfenomen av osäker klinisk betydelse. Ordet kommer av grekiskans ”ortos”, rak/riktig och ”orexis”, aptit. En person som själv benämner sig som ortorektisk är överdrivet fixerad vid att äta rätt och hälsosamt (ofta i kombination med överdriven motion och träning) och tillhör en riskgrupp för att utveckla ätstörning.
Ortorexi är inget sjukdomsbegrepp och ingår inte i ätstörningsdiagnoserna.