Ätstörningar

Ätstörningar är psykiatriska tillstånd som karakteriseras av uttalade svårigheter med att äta utifrån kroppens behov. Ätsvårigheter påverkar inte endast kroppens funktioner utan har även en uttalad påverkan på nära relationer och det sociala livet.

För många personer kan förhållandet till mat till viss del vara problematiskt, men i de flesta fall leder detta inte till några hälsoproblem. De svårigheter som däremot ses vid en ätstörning kan leda till stora biologiska, psykiska och sociala problem.

Ätstörningar kan karakteriseras av att man äter för lite, som vid restriktiva ätstörningar, men också av att man äter för mycket, det vill säga hetsäter.

I den första gruppen ingår: Anorexia nervosa och ARFID (avoidant restriktive food intake disorder), i den andra: Bulimia nervosa och hetsätningsstörning.

Utredning av ätstörningar måste ta hänsyn till det kroppsliga tillståndet, i synnerhet för patienter som befinner sig i ett svälttillstånd, vilket tillsammans med andra faktorer avgör hur intensiv en behandlingsinsats behöver vara.

Vid anorexia nervosa är psykologisk behandling den rekommenderade behandlingen; familjebaserad behandling för de yngre patienterna medan ätstörningsfokuserad psykologisk behandling rekommenderas för de vuxna.

Utrymmet för läkemedelsbehandling vid restriktiva ätstörningar är begränsat, men farmakologisk behandling av psykiatrisk samsjuklighet kan vara hjälpsam när patienten inte är i svält. Vid uttalad svält kan heldygnsvård vara nödvändig på grund av det medicinskt kritiska tillståndet.

Vid bulimia nervosa och hetsätningsstörning rekommenderas psykologisk behandling, i första hand kognitiv beteende terapi (KBT), men selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) kan också användas.

Vid ARFID förefaller beteende- och familjebaserade interventioner vara mest verksamma.

DSM‍-‍5 och ICD‍-‍10

I kapitlet har vi använt oss av diagnostiska begrepp enligt den svenska versionen av DSM‍-‍5 (Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders, femte upplagan). ICD (International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems) har uppdaterats med en ny version, ICD‍-‍11, men eftersom ingen svensk version fanns vid slutförandet av arbetet har begrepp från ICD‍-‍10 behållits.

Är du nöjd med Läkemedelsboken?

Är du nöjd med Läkemedelsboken?

Tack för dina synpunkter!

Dessa är värdefulla i den fortsatta utvecklingen av webbplatsen.

Vi läser allt som skickas in, men eftersom dina synpunkter är anonyma kommer vi inte att skicka något svar till dig.

Läkemedelsboken vänder sig framför allt till dig som är specialist i allmänmedicin, läkare under specialiserings- eller allmäntjänstgöring, studerande inom medicin och farmaci, men också till dig som är läkare i behov av råd vid medicinska problem utanför den egna specialiteten.

Om du är en av dem som Läkemedelsboken vänder sig till vill vi gärna veta vad du tycker om webbplatsen och dess innehåll. 

Läkemedelsboken vänder sig framför allt till dig som är specialist i allmänmedicin, läkare under specialiserings- eller allmäntjänstgöring, studerande inom medicin och farmaci, men också till dig som är läkare i behov av råd vid medicinska problem utanför den egna specialiteten.

Om du är en av dem som Läkemedelsboken vänder sig till vill vi gärna veta vad du tycker om webbplatsen och dess innehåll. 

Är du nöjd med Läkemedelsboken?

Vill du få återkoppling?

Om du vill få svar från oss behöver du använda Läkemedelsverkets ordinarie kontaktvägar som du hittar på sidan Kontaktuppgifter.

Tänk på att det du skickar in till Läkemedelsverket blir en så kallad allmän handling. Läs om hur Läkemedelsverket behandlar personuppgifter.

Vill du få återkoppling?

Om du vill få svar från oss behöver du använda Läkemedelsverkets ordinarie kontaktvägar som du hittar på sidan Kontaktuppgifter.

Tänk på att det du skickar in till Läkemedelsverket blir en så kallad allmän handling. Läs om hur Läkemedelsverket behandlar personuppgifter.