Utredning

Multipel skleros (MS) manifesterar sig genom skovvisa fokala neurologiska symtom såsom synnervsinflammation, känselstörningar, pareser, dubbelseende och balanssvårigheter, eller som progressiv myelopati med spasticitet och gångsvårigheter, samt fatigue. 

Utredningen följer McDonald-kriterierna för att påvisa spridning i rum och tid. Undersökningar görs via magnetresonanstomografi (MR) av hjärna och ryggmärg samt likvoranalys för intratekal antikroppsproduktion.

Klinisk bild

Skovvis MS ska framför allt misstänkas hos yngre vuxna med subakut debut av fokala neurologiska symtom utan annan uppenbar förklaring. Ett typiskt skov speglar en nytillkommen inflammation i centrala nervsystemet. Utvecklingen av ett skov sker vanligen under timmar till dagar, når en relativt stabil fas under dagar till veckor och följs därefter av en gradvis återhämtning under veckor till månader.

Symtomen vid ett skov beror på var inflammationen är lokaliserad. Vanliga debutsymtom är: 

  • ensidig synnedsättning med ögonrörelsesmärta (synnervsinflammation)
  • känselstörningar
  • pareser
  • dubbelseende
  • balanssvårigheter.

En del patienter genomgår flera skov före diagnostisering, och i sådana fall kan man då i samband med undersökning hitta flera statusfynd som talar för tidigare genomgångna inflammatoriska episoder.

Många personer med skovvis MS utvecklar med tiden en sekundär progressiv fas. Den kliniskt viktigaste manifestationen av progressiv MS är en långsamt tilltagande myelopati. Vid primärprogressiv MS är detta den dominerande orsaken till att patienten söker vård.

Den progressiva myelopatin yttrar sig typiskt som gradvis ökande gångsvårigheter med tilltagande uttröttbarhet i benen, stelhet och spasticitet. Gångsträckan blir successivt kortare och gången mer spastisk och energikrävande. Med tiden kan behov av gånghjälpmedel och senare rullstol uppstå. Tarm- och blåssymtom är också vanliga. Denna utveckling sker oberoende av tydliga skov.

Utöver motoriska symtom är fatigue ett av de mest funktionsnedsättande symtomen vid MS. Patienten upplever då en oproportionerlig mental och fysisk utmattning som inte står i relation till aktivitet, och som inte väsentligen förbättras av vila. Hjärntrötthet är den vanligaste orsaken till nedsatt arbetsförmåga och sjukskrivning, även hos personer med i övrigt begränsade neurologiska bortfall i sitt status.

Diagnostiska principer

Diagnosen MS ställs enligt internationella konsensuskriterier (McDonald-kriterierna) 

(3)

. Grundprincipen är att påvisa spridning av demyeliniserande lesioner i både rum och tid. Spridning i rum innebär att det finns lesioner i olika områden i centrala nervsystemet. Spridning i tid innebär att lesionerna har uppstått vid olika tidpunkter.

Spridning i både rum och tid:

  • Spridning i rum kan visas genom kliniska symtom från två olika delar av nervsystemet, till exempel en synnervs­inflammation i kombination med en känsel­störning. Spridning i rum kan också påvisas med magnetisk resonanstomografi (MR) genom att påvisa MS‍‍-‍‍karakteristiska lesioner på minst två lokaler i CNS.
  • Spridning i tid kan visas genom upprepade kliniska skov, genom magnetkamera­­fynd som visar lesioner av olika ålder eller genom nytillkomna lesioner vid uppföljande undersökning. Likvoranalys med påvisande av intratekal antikropps­produktion likställs med spridning i tid, vilket ofta används som stöd för diagnosen.

En förutsättning för att ställa diagnosen är alltid att mer sannolika differential­diagnoser har uteslutits.

Magnet­kamera­­undersökning

Magnetkamera­undersökning av hjärna och ryggmärg är central i utredningen, eftersom det kan påvisa typiska inflammatoriska lesioner och visa både aktiva (kontrastladdande) och äldre lesioner. Detta möjliggör i många fall diagnos redan vid första kliniska skovet. MR används även senare för att följa sjukdomsaktivitet och behandlingsrespons.

Likvor­­undersökning

Analys av cerebrospinal­vätska kan påvisa tecken till kronisk intratekal inflammation i form av oligoklonala IgG‍-‍band, förhöjt IgG‍-‍index eller fria lätta kedjor (kappaindex). Omkring 95 procent av personer med MS har intratekal antikropps­produktion, och fyndet kan i vissa fall ersätta kravet på spridning i tid. En normal likvor­undersökning är ovanlig vid etablerad MS men kan förekomma vid tidig sjukdom.

Är du nöjd med Läkemedelsboken?

Är du nöjd med Läkemedelsboken?

Läkemedelsboken vänder sig framför allt till dig som är specialist i allmänmedicin, läkare under specialiserings- eller allmäntjänstgöring, studerande inom medicin och farmaci, men också till dig som är läkare i behov av råd vid medicinska problem utanför den egna specialiteten.

Om du är en av dem som Läkemedelsboken vänder sig till vill vi gärna veta vad du tycker om webbplatsen och dess innehåll. 

Är du nöjd med Läkemedelsboken?

Vill du få återkoppling?

Om du vill få svar från oss behöver du använda Läkemedelsverkets ordinarie kontaktvägar som du hittar på sidan Kontaktuppgifter.

Tänk på att det du skickar in till Läkemedelsverket blir en så kallad allmän handling. Läs om hur Läkemedelsverket behandlar personuppgifter.