Initialt omhänder­tagande av trauma i glesbygd

• Titta

  • Mun: Finns lösa tänder eller kroppfrämmande föremål (till exempel tuggummi, snus) som senare kan riskera att obstruera en initialt fri luftväg?

  • Hals: Uteslut trakealdeviation eller halsvenstas (kan exempelvis förekomma vid ventilpneumothorax).

• Lyssna

  • Hörs ljud som kan tyda på obstruerad luftväg (till exempel stridor)?

  • Vid stridor:
    • Bedöm bakomliggande orsak, till exempel allergisk reaktion, trauma mot halsen, främmande kropp, sänkt vakenhetsgrad.
    • Rikta åtgärd mot bakomliggande orsak.

    • Vid extraktion av främmande kropp används med fördel Magills tång.

  • Vid behov av luftvägsassistans kan följande provas:
    • Syrgas
    • Hak- och käklyft
    • Näskantarell
    • Svalgtub
    • Pocketmask
    • Larynxmask
    • Mask och rubensblåsa
    • Endotrachealtub och Rubensblåsa
    • Kirurgisk luftväg

    • Jetinsufflation

• Känn

  • Känn igenom ansiktsskelettet; uteslut frakturer och subkutana emfysem.

• Nackundersökning (ingår också under steg A):

  Vid misstanke om halsryggskada ska man handlägga patienten med spinal rörelsebegränsning. Det är av största vikt att undvika onödiga förflyttningar hos patienter med misstänkt nackskada då detta kan leda till att skadorna förvärras 

  (41)

  . Handläggningen är beroende av patientens ålder:

  • Patient > 16 år som uppvisar kliniska tecken på halsryggskada eller där halsryggskada kan förekomma ska immobiliseras, vilket kan ske manuellt eller med externa hjälpmedel såsom huvudblock.

  • Patient < 16 år som uppvisar kliniska tecken eller symptom förenliga med halsryggskada eller uppfyller kriterierna för traumalarm ska erhålla spinal rörelsebegräsning precis som patienter > 16 år tills skada kunnat uteslutas.

  • Bra att ta i beaktande är barnets ålder vid val av immobilisering:
    • För barn < 3 år utgör ett babyskydd (till bilen) en bra spinal rörelsebegränsning.  
    • För barn < 9 år, som ligger på rygg, rekommenderas att lägga en förhöjning under axelpartiet/överkroppen.  

• Titta

  • Rör sig bröstkorgen symmetriskt?
  • Föreligger ”flail chest” (instabil bröstkorg) som orsakar paradoxal andning?
  • Tar patienten hjälp av accessorisk muskulatur som tecken på ansträngt andningsarbete?

  • Räkna andningsfrekvens (samtidigt som undersökningen fortsätter).

• Lyssna

  • Normala andningsljud bilateralt?
  • Saknas andningsljud på någon sida?

  • Finns rassel?

• Känn

  • Palpera och perkutera över bröstkorgen:
    • Dämpat ljud vid perkussion förekommer vid vätskenivåer.
    • Hypersonora ljud vid perkussion förekommer vid pneumothorax.

    • Krepitationer vid palpation förekommer vid subkutant emfysem.

• Kontroll av saturation.

Syftet med undersökningen är att utreda om akut thoraxskada föreligger som kan förklara eller bidra till kardiopulmonell påverkan, till exempel ventilpneumothorax. Vid misstanke om ventilpneumothorax krävs avlastning genom punktion med kanyl interkostalt.

• Titta

  Titta på patientens hud – blek och kladdig hud kan tyda på cirkulatorisk chock.

• Lyssna

  Ställ frågor till patienten. Om patienten är orienterad och ger rimliga svar indikerar det adekvat cerebral cirkulation.

• Känn

  Känn efter puls i a. radialis, a. femoralis eller a. carotis. Tunn och snabb puls kan indikera hypovolemi.

• Räkna hjärtfrekvens, kontrollera blodtryck och elektrokardiogram (EKG).
• Sätt två grova perifera venkatetrar (PVK).
• Kontrollera prover (till exempel patientnära tester för kapillärt glukos och hemoglobin).

Vid cirkulatorisk chock:

• Ordinera kristalloid infusion.
• Eftersök blödningskälla, se faktaruta 5.

• Vakenhetsgrad:

  Det finns flera olika skalor för bedömning av vakenhetsgrad, se kapitel Akut medvetslöshet. Ett enkelt sätt att bedöma patientens vakenhetsgrad är att använda AVPU-‍skalan 

  (43)

  :

  • ”Alert” – alert och fullt vaken.
  • ”Voice” – slö men svarar på verbala stimuli.
  • ”Pain” – reagerar på smärtstimuli.

  • ”Unresponsive” – ingen reaktion på smärta.

• Fokalneurologiska funktioner:
  • Rör patienten samtliga extremiteter vid stimuli?
  • Föreligger hemi-/parapares?
  • Reagerar pupiller för direkt och indirekt ljus?

Fortsatt undersökning med fokus på att hitta skador som inte identifierats under steg A-‍D samt förebyggande av nedkylning.

• Blockvändning:

  För att identifiera skador på ryggen kan man, då det är motiverat, genomföra blockvändning, även kallat ”log roll”. Det innebär att patientens huvud stabiliseras samtidigt som flera personer hjälper till att vända patienten till höger eller vänster sida. Vänd åt den för patienten mest lämpliga sidan. Undersök följande:

  • Skada på ryggsidan?

    • Undersök spinalutskott.

  • Per rektum-palpation:
    • Bedöm sfinktertonus, finns det tecken på ryggmärgsskada?
    • Förekomst av blod i ändtarmen?

    • Vid bäckenfraktur kan prostatakörtelns läge förändras.

• Mätning av kroppstemperatur:

  Mät kroppstemperatur och åtgärda/‌förebygg hypotermi. Hypotermi påverkar patientens fysiologi med sämre överlevnad som följd 

  (44)

  .