Handel med läkemedel
Patienter kan komma i kontakt med försäljning av olagliga läkemedel på nätet, via appar i telefonen, på krogen eller på semesterresan. Majoriteten av de webbplatser som säljer läkemedel är olagliga. Ett viktigt budskap till patienten är att endast handla från webbplatser som drivs av godkända apotek.
Den som har Läkemedelsverkets tillstånd att driva apotek, har också möjlighet att sälja läkemedel via internet. Majoriteten av de webbplatser som säljer läkemedel är dock inte lagliga. Budskapet till patienten är enkelt:
-
När du handlar receptbelagda läkemedel kan du bara vara säker på vad du får om du handlar från ett godkänt apotek.
-
Läkemedel är inte vilka varor som helst. Om du köper en vinterjacka, så kan du kanske bedöma kvaliteten genom att titta och känna på tyg, sömmar och blixtlås. Med läkemedel är det annorlunda. Du kan inte med blotta ögat se vad en tablett innehåller. Konsekvenserna av att ta en tablett från en osäker källa kan bli stora.
-
Alla svenska apotek, även de på internet, ska ha den svenska apotekssymbolen väl synlig. Alla handlare i Europeiska unionen (EU) som säljer humanläkemedel måste också visa upp EU-symbolen för säker e-handel på webbplatsen.
-
På apotekens webbplatser ska EU-symbolen för säker e-handel alltid vara en klickbar länk. Länken ska leda konsumenten till den ansvariga myndighetens webbplats. Genom att klicka på symbolen kopplas konsumenten till den ansvariga myndighetens webbplats.
Apotekssymbolen och EU-logotypen för e-handel med läkemedel för människa.
Får patienter handla läkemedel på nätet från utlandet?
Det är inte tillåtet att importera narkotikaklassade eller dopningsklassade läkemedel. Detta gäller oavsett om patienten har recept eller inte.
Det är inte heller tillåtet att per post importera receptfria eller receptbelagda läkemedel till Sverige från länder utanför EU/EES. Detta är något som många patienter kanske inte känner till. Det innebär till exempel att en person från ett land utanför EU, som besöker Sverige, inte kan få medicin skickad till sig från hemlandet. Personen behöver i stället kontakta svensk hälso- och sjukvård.
Inom EU så får patienter webbhandla läkemedel om läkemedlen är:
-
godkända både i det EU-land som patienten befinner sig i och i det EU-land som säljaren befinner sig i
-
är köpta på apotek eller motsvarande
-
om läkemedlet som patienten vill köpa är receptbelagt krävs det att patienten har ett recept
(4).
Exempel på varor svenskar handlar
Det är bra att ha en uppfattning om vilka typer av patienter som är i riskzonen för att handla läkemedel från osäkra källor. Det är kunskap som kan underlätta arbetet med att ge information till patienter och allmänhet om de risker som finns.
Sverige har ett system med högkostnadsskydd för läkemedel. Det ska ge medborgarna tillgång till den vård och de läkemedel som de har ett medicinskt behov av.
Det kan finnas effektiva och viktiga läkemedel inom högkostnadsskyddet som Sverige inte subventionerar. Det kan till exempel handla om läkemedel som är väldigt dyra i Sverige. Då kan det snabbt uppstå en situation där patienter vänder sig till osäkra källor för att få tag på läkemedlet.
I de fall läkemedel tar slut på apoteken finns naturligtvis också stora risker att patienter ser sig tvingade att köpa läkemedel på annat håll.
En stor andel av de olagliga läkemedel som patienter köper är narkotikaklassade. Tullverkets och polismyndighetens totala beslag av narkotika har ökat under lång tid, och det gäller särskilt cannabis och narkotikaklassade läkemedel
(5). Tullverket gjorde under 2022 ungefär lika många beslag av narkotikaklassade läkemedel som av cannabis. Det handlar till exempel om bensodiazepiner och opioider, till exempel tramadol och oxikodon
(6).
Polisen och Tullverket rapporterar att köpare av narkotikaklassade läkemedel finns i alla grupper i samhället. Patienter kan ha svårt att förstå att läkemedel som de fått förskrivna kan klassas som ”knark”. Det finns en risk att patienter tänker att tabletter är mindre farliga än annan narkotika. Men om människor använder tabletter på fel sätt är risken för beroende lika stor som för annan narkotika.
Mycket klassas också som dopningsmedel. När missbrukare använder anabola steroider använder de ofta även andra typer av läkemedel. Det kan handla om läkemedel som ska minska risken för kvinnlig bröstkörtelutveckling och för att få i gång den egna testosteronproduktionen igen, så kallad ”post cycle treatment”.
Exempel på läkemedel som patienter använder i detta syfte är aromatashämmare, som tamoxifen.
Om ett läkemedel klassas som narkotika eller dopning är det olagligt att importera läkemedlet med post till Sverige. Det gäller oavsett om patienten har ett recept eller inte.
Det är svårt att uppskatta i vilken mån svenska patienter köper antibiotika mot könssjukdomar utan kontakt med läkare i Sverige. Det är dock vanligt med sådana annonser på nätapotek. Smittspårning av könssjukdomar riskerar att utebli när patienter i Sverige inte tar kontakt med svensk sjukvård. Felanvändning av antibiotika kan också leda till resistensutveckling.
Många svenskar köper potensmedel som inte är godkända i Sverige. Det kan exempelvis vara potensmedel från Indien
(7). Det är också vanligt att aktörer marknadsför produkter som ”naturliga örter” eller ”naturlig honung”, trots att laboratorieanalyser visar att produkterna innehåller läkemedelssubstanser av samma typ som i godkända potensläkemedel
(8).
Det förekommer köp av läkemedel som används för att förändra utseendet. Det kan exempelvis handla om:
- estetiska injektionsprodukter
- bantningsmedel
- produkter avsedda att göra hudtonen mörkare eller ljusare.
Ett annat exempel är användning av injektionspreparatet ”melanotan 2”, ett hormon som stimulerar melaninbildningen i huden. I vissa grupper används kortisonkrämer för att bleka hyn
(9).
Det är också möjligt att handla indragna läkemedel på nätet. Sibutramin är ett ämne som tidigare användes i läkemedel mot övervikt. Den Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) beslutade år 2010 att dra in läkemedlen, på grund av risk för hjärtattack och stroke
(10). Trots det har aktörer sedan dess sålt ämnet olagligt. Ibland är ämnet inblandat i kosttillskott utan att det är deklarerat på förpackningen.
Människor som har bott i andra länder vill ibland använda läkemedel därifrån. Det kan handla om växtbaserade läkemedel eller homeopatika som inte finns här. Det kan också handla om receptfria läkemedel som är godkända utomlands men som handlare i Sverige säljer olagligt i mataffärer specialiserade på utländska livsmedel. Det kan också pågå försäljning av sådana läkemedel i vissa Facebookgrupper som riktar sig till olika invandrargrupper.
Annonser på nätet kan locka människor att köpa varor på internet som utlovar snabb effekt mot vanliga hälsoproblem, som till exempel artros eller klimakteriebesvär.
Det är inte ovanligt med annonser för produkter som ska behandla allvarliga sjukdomar som cancer. Ofta är det svårt att spåra vem som ligger bakom webbplatserna, även om de ser svenska och seriösa ut.
Effektiv behandling kan utebli och patienten kan förlora stora pengar. Kanske blir patienten lockad av att testa något ”gratis” för att sedan hamna i en abonnemangsfälla som kan vara svår att komma ur.