Kronisk atrofisk gastrit
Diagnosen kronisk atrofisk gastrit ställs genom mikroskopisk analys av vävnadsprov från magsäcken tagna vid gastroskopi. Kronisk atrofisk gastrit är den vanligaste orsaken till brist på vitamin-B12 som kan påverka bildningen av röda blodkroppar. Den kroniska gastriten leder också till achyli och förlust av enzymet pepsin, vilket minskar förmågan att digerera köttprotein.
Bakgrund
Den vanligaste orsaken till atrofisk gastrit är kronisk infektion med Helicobacter pylori (H. pylori). Det finns också en autoimmun gastrit (AIG) med bildning av antikroppar mot parietalceller och ibland mot intrinsic factor. AIG kan, liksom den kroniska gastrit som orsakas av H. pylori efter 30-40 år leda till:
-
achyli (atrofi av parietalceller)
-
minskad produktion av intrinsic factor (atrofi av huvudceller, ledande till makrocytär anemi)
-
intestinal metaplasi, med ökad risk för dysplasi och utveckling av cancer.
Utredning
Diagnostisering sker genom analys av vävnadsprov från magsäcken. Svenska riktlinjer anger att man ska ta 5 biopsier:
- 2 från antrum (major- och minorsida)
- 1 från incisura angularis
- 2 från corpus (major- och minorsida).
Man graderar gastriten enligt operative link for gastric intestinal metaplasia (OLGIM).
Behandling
Patienter med pågående H. pylori-infektion ska man erbjuda eradikering.
Uppföljning
Endoskopisk uppföljning rekommenderas vid OLGIM 3-4. I normalfallet ska man göra gastroskopi vart 3:e år. Om det föreligger ärftlighet för ventrikelcancer bör man erbjuda endoskopisk undersökning till patienter med OLGIM 1-2
(32).