Proktit

Orsaker till proktit

Proktit betyder inflammation i rektalmukosan. Förutom primära proktiter som kan vara infektiösa eller inflammatoriska, såsom Crohns sjukdom och ulcerös kolit, finns det även sekundära former, se faktaruta 1 – Orsaker till proktit.

Utredning

Symtomen vid proktit domineras av:

• blödning
• ibland slem
• trängningar, ibland smärtsamma sådana.

I sällsynta fall kan även obstipation uppstå. Avföringskonsistensen är i allmänhet normal medan diarré eller allmänpåverkan tyder på en mer utbredd kolit.

Man ställer diagnosen med rektoskopi samt biopsi. Om man misstänker infektiös proktit eller kolit bör man ta prov för bakteriologisk odling. Vid skopi ses vid lindrig prokit ödem och utsuddad kärlteckning och vid mer grav proktit ses även ulcerationer och borteroderad slemhinna. Vid proktit finns alltid en gräns mot normal slemhinna i eller nedanför övergången från rektum till sigmoideum. Det mikroskopiska fyndet är ofta ospecifikt med:

• atrofi
• ödem
• kryptabscesser
• inflammatoriskt infiltrat.

Behandling

Man ska ge diagnosspecifik behandling.

Behandling av inflammatorisk proktit

Akuta exacerbationer av ulcerös proktit behandlar man lokalt med 5‍-‍ASA (mesalazin) i första hand i suppositorieform och i andra hand som rektalskum eller suspension. Om patienten drabbas av terapisvikt kan lokalbehandling kombineras med peroralt mesalazin 

. Som alternativ till 5‍-‍ASA ger man steroidklysma, prednisolon eller budesonid som anses ha likvärdig effekt men där det senare preparatet ger mindre systembiverkningar. Man kan ge prednisolon suppositorier (ex tempore prednisolon 10 mg, 20 mg) vid terapisvikt eller om patienten inte föredrar klysma. I vissa fall kan man överväga systemisk steroidbehandling, se kapitel Inflammatoriska tarmsjukdomar.

Underhållsbehandling

Om det finns behov av underhållsbehandling av patienten kan man ge sulfasalazin eller mesalazin i suppositorieform eller som rektalskum 

. I sällsynta fall kan man behöva ge mer potent behandling som immunmodulerare eller biologiska läkemedel, se kapitel Inflammatoriska tarmsjukdomar.

Kirurgisk behandling

Operation är aktuellt i undantagsfall. En gastroenterolog bör initialt bedöma och behandla patienter med nydebuterad ulcerös proktit. Patienter med proktit vid Crohns sjukdom utvecklar ofta anorektala komplikationer i form av abscesser, fistlar eller fissurer. Dessa bör behandlas av gastroenterolog och kirurg i samarbete.

Behandling av infektiös proktit

Man behandlar infektiösa proktiter i samråd med infektionsspecialist och efter odlingssvar.

Behandling av strålningsproktopati

Strålningsproktopati är ingen egentlig proktit men ger samma symtom. Kännetecken är ökad kärlbildning och fibros i rektum, och kan förekomma i två former:

• akut form, som uppstår i anslutning till behandlingen och klingar av inom ett par månader

• kronisk form, som kan uppträda efter ett symtomfritt intervall som kan vara mellan ett år och flera decennier.

Behandlingsalternativ

• Man kan göra möjliga behandlingsförsök med 5‍-‍ASA eller lokala steroider (budesonid eller prednisolon) som klysma eller stolpiller.

• Rektalt sukralfat är den behandling som visat bäst effekt hittills men finns dock endast som oral suspension 

  (27)

  . Totalt ges 20 ml sukralfatsuspension 100 mg/ml (oral suspension 200 mg/ml spädd 1:2) som rektalt lavemang 1‍–‍2 gånger/dygn.

• Peroralt metronidazol kan ge viss symtomlindring.

• Man kan prova lokal behandling med formaldehydindränkta (ex tempore formaldehydlösning 10 respektive 20 mg/ml) tussar på slemhinnan, men detta måste göras under narkos.

• Man har med viss effekt behandlat blödning med endoskopisk argonplasmakoagulation.

• I terapiresistenta fall kan kolostomi bli aktuell men innan dess kan man även överväga hyperbar oxygenterapi 

  (27)

  , vilket dock är tidskrävande och bara kan göras på några få enheter i Sverige.