Övrig järnbrist­anemi

Om det går att utesluta menstruationsbetingad järnbrist hos kvinnor, misstänker man, liksom hos män, framför allt ulcusblödning eller inflammatorisk tarmsjukdom (hos yngre) eller tumörorsakad blödning (hos äldre).

Gastrointestinal blödning är den vanligaste järnbristorsaken hos kvinnor efter menopaus samt hos män. Diafragmabråck och ulcussjukdom är välkända orsaker liksom tumörer, särskilt koloncancer. Den senare är en av de sjukdomar som man alltför ofta diagnostiserar efter viss fördröjning, både på grund av att patienten söker hjälp sent hos hälso- och sjukvården och på grund av fördröjningar i själva utredningen.

Koloncancer och kolondivertiklar har högre incidens hos äldre, medan ventrikelsår och hiatusbråck har högre incidens hos yngre, se även kapitel  Sjukdomar i anus, rektum och kolon, avsnitt Kolorektal­cancer, och avsnitt Kolondivertiklar och divertikulit, samt kapitel Sjukdomar i matstrupe, magsäck och tolvfingertarm avsnitt Ventrikel och duodenalsår. Anemi på grund av hematuri är sällsynt. Kronisk inflammatorisk tarmsjukdom kan vålla dels tarmblödning, dels sekundär anemi med eller utan funktionell järnbrist.

Mb Osler är en hereditär sjukdom med telangiektasier i nässeptum, munslemhinnan, tarmen och ibland även i luftvägarna. Blödningar förekommer särskilt från nässlemhinnan (> 90 av fallen), men också från gastrointestinal (GI)‍-‍kanalen och blodförlusterna kan kräva stora doser järn.

Malabsorption (till exempel celiaki eller kronisk autoimmun gastrit) ger ofta en kombinerad brist av såväl järn som B12 och/eller folat. Anemin är då oftast normo- eller lätt makrocytär. Dietär järnbrist är ovanlig i Sverige och är något som man inte bör acceptera som etiologi annat än i undantagsfall, exempelvis vid strikt vegankost.

Kronisk atrofisk gastrit

Kronisk atrofisk gastrit kan ha autoimmun/‌ärftlig genes 

(28) (29)

 eller orsakas av tidigare infektion med Helicobacter pylori (HP) 

(30)

. Den autoimmuna gastriten är ofta antrumsparande, förvärras långsamt under många år, och HP‍-‍infektion skyndar på förloppet. Förekomsten varierar globalt, men den är vanligare bland äldre.

Järnbrist uppstår vid långvarig HP‍-‍infektion genom nedsatt saltsyraproduktion från skadad magslemhinna vilket bland annat medför en försämring av järnupptaget från födan 

(31)

. Järnbrist är därför ofta första bristsymtomet vid atrofisk gastrit.

Diagnostiken vid järnbristanemi utan påvisad blödning bör därför innefatta både HP‍-‍diagnostik och serologisk diagnostik för kronisk autoimmun gastrit. En aktuell HP‍-‍infektion bör behandlas med eradikering (se kapitlet Sjukdomar i matstrupe, magsäck och tolvfingertarm avsnitt Helicobacter pylori-infektion) samtidigt som man behandlar järnbristen. Peroral järnbehandling är ofta ineffektiv, möjligen på grund av ökad hepcidin‍-‍nivå, varför parenteral järnbehandling då kan rekommenderas.

HP-infektion och kronisk atrofisk gastrit medför en ökad risk att utveckla cancer i magsäcken 

(30) (32)

. 

Föregående sida
Järnbristanemi vid menstruationer, graviditet samt efter förlossning

Nästa sida
Behandling av järnbristanemi

Är du nöjd med Läkemedelsboken?

Är du nöjd med Läkemedelsboken?

Läkemedelsboken vänder sig framför allt till dig som är specialist i allmänmedicin, läkare under specialiserings- eller allmäntjänstgöring, studerande inom medicin och farmaci, men också till dig som är läkare i behov av råd vid medicinska problem utanför den egna specialiteten.

Om du är en av dem som Läkemedelsboken vänder sig till vill vi gärna veta vad du tycker om webbplatsen och dess innehåll. 

Är du nöjd med Läkemedelsboken?

Vill du få återkoppling?

Om du vill få svar från oss behöver du använda Läkemedelsverkets ordinarie kontaktvägar som du hittar på sidan Kontaktuppgifter.

Tänk på att det du skickar in till Läkemedelsverket blir en så kallad allmän handling. Läs om hur Läkemedelsverket behandlar personuppgifter.