Utredning av orsaker till B12- och folatbrist
Atrofisk gastrit ger ökad risk för ventrikelcancer. Vid tillståndet gör man gastroduodenoskopi med provexcision (px) från ventrikel och duodenum, såvida undersökningen inte är kontraindicerad. S-gastrin och S-pepsinogen indikerar atrofisk gastrit och transglutaminas-antikroppar (Tgak) indikerar celiaki och är lämpliga även för att screena riskpersoner som ännu inte fått makrocytär anemi.
Faktaruta 7 beskriver diagnostik av magtarm-funktion vid B12- och folatbrist
(40).
Rekommendationen vid B12- och folatbrist är aktiv utredning eftersom:
- atrofisk gastrit ger ökad risk för dysplasier och cancer
- atrofisk gastrit och celiaki bör följas upp
- atrofisk gastrit kan vara del i en autoimmun ärftlighet
- man på bästa sätt ska kunna ge behandling med B12 och/eller folat
- uppföljning av behandlingen ska bli rätt.
Diagnostik
Gastroduodenoskopi
Gastroduodenoskopi i samråd med/remiss till gastromedicinare. Vävnadsprov bör tas från ventrikel (både corpus, antrum och tumörmisstänkta förändringar). Duodenalbiopsi kan bekräfta/utesluta celiaki. Gastroduedonoskopi bör göras om det inte finns kontraindikationer.
Serologiska markörer
Om det inte går att genomföra gastroduodenoskopi, eller vid riktad misstanke, kontrollerar man serologiska markörer för atrofisk gastrit och celiaki.
S-gastrin: kraftigt förhöjt värde diagnostiskt för antrumsparande atrofisk gastrit – observera att detta även blir högt hos friska som medicinerar med syrahämmare.
S-pepsinogen: lågt värde diagnostiskt för atrofisk gastrit.
S-transglutaminas-antikroppar (TgAk): stiger vid celiaki, värden > 10 gånger övre referensgränsen säkrar diagnosen.