B12, folater, graviditet och amning
Kvinnor i vissa riskgrupper kan få brist på B12 under graviditet, vilket kan leda till neurologiska skador på foster och barn. Behandla kvinnorna med parenteral induktionsbehandling och underhållsbehandling. Till fertila kvinnor som kan bli gravida ger man peroral folsyraprofylax 400–500 µg/dag (1 mg/dag till riskgrupp) för att minska risken för neuralrörsdefekt.
B12-brist under graviditet och amning
Dagsbehovet av B12 i födan är under graviditet 4,5 µg och vid amning 5,5 µg. Under graviditeten sker det en ansamling av B12 i placenta. B12 överförs till fostret via en koncentrationsgradient, moderns leverdepåer har mindre betydelse. P-B12, S-holo-TC och P-HCy sjunker tidigt under graviditeten, men stiger något mot slutet. Patienter med anemi på grund av B12-brist kan uppvisa normal mean corpuscular volume (MCV) vid samtidig järnbrist.
Gravida kvinnor med risk för brist på vitamin B12 på grund av kost, läkemedel, atrofisk gastrit, malabsorption eller magtarmkirurgi ska genomgå provtagning för P-HCy. Om värdet för P-HCy är över en beslutsgräns (till exempel 10 µg/L) behöver man komplettera provtagningen med S-holo-TC = S-aktivt B12 (ersätter, om tillgängligt, P-B12), P-folat, och vid behov S-MMA.
Barn till en gravid kvinna med B12-brist kan drabbas av
(65):
- prematur förlossning
- neuralrörsdefekt
- perinatala neuropatier inklusive pareser
- krampanfall
- irritabilitet.
Neurologiska symtom hos barnet kan förekomma utan hematologisk påverkan, vilken i och för sig kan vara mindre uttalad om modern behandlats med folsyra. Amningsfasen kan förvärra B12-bristen hos barnet, då bröstmjölken innehåller för lite B12. Om man sätter in behandling med B12 i tid kan de demyeliniserande neuropatierna hos barnet svara bra på behandlingen. En multivariat analys visade att lågt B12 under första trimestern korrelerade till kognitiv funktion hos barnet vid fyra års ålder
(66), och att B12-brist under andra trimestern diagnosticerat med S-holo-TC, P-HCy, S-MMA, (dock inte P-B12) innebar ökad risk för barnen (framför allt pojkar) att få metabola störningar inklusive diabetes, fetma och nedsatt utveckling
(67).
Folsyra inför och under graviditet och amning
Folsyraintag via födan av 400 µg dagligen (motsvarar ½ kg grönsaker och 3 frukter) eller peroralt tillskott motsvarande 500 µg/dag är en rekommenderad profyxalation till alla kvinnor i fertil ålder som saknar effektivt skydd mot graviditet, samt 500 µg till och med graviditetsvecka 12, då fostrets organutveckling är färdig. Syftet är att minska risken för spontanabort och neuralrörsdefekt (NTD) hos barnet
(62) (68). Även under amningsfasen bör folatintaget vara motsvarande 500 µg/dag. Om folatstatus trots allt inte är fullgott, kan man överväga profylax med folsyra 0,5–1 mg per dag till och med amningsfasen.
Rekommendationen till kvinnor som tillhör en riskgrupp är ett dagligt intag av 1 mg folsyra till och med graviditetsvecka 12 efter att man har kunnat utesluta B12-brist med hjälp av i första hand S-holo-TC eventuellt kompletterat med S-MMA.
Exempel på riskgrupper är:
- kvinnor med homozygoti för mutationen MTHFR 677 C→T (se avsnitt Orsaker till B12- och folatbrist)
- kvinnor som tidigare har fött barn med ryggmärgsbråck
- kvinnor som har en pågående medicinering:
- mot epilepsi
- mot reumatisk sjukdom (metotextrat)
- med trimetoprim, mot till exempel kronisk bakteriuri.
Se även avsnitt Information till den fertila kvinnan i kapitel Sjukdomar och läkemedel under graviditet och amning.