Övervakning och uppföljning
Patienter som inte stabiliseras i sina vitalparametrar efter inledande behandling kan behöva intensiv- eller intermediärvård. För alla sepsispatienter gäller att vitalparametrar övervakas regelbundet tills man har uppnått en bestående förbättring hos patienten.
Målet med den initiala behandlingen är att snabbt stabilisera vitala fysiologiska funktioner. Om en sådan stabilisering inte sker krävs vårdinsatser som vanligen endast kan ges på intensiv- eller intermediärvårdsavdelningar. Man ska därför aktivt följa patientens vitalparametrar tills patienten är varaktigt stabiliserad.
Den första kontrollen av vitalparametrar efter påbörjad behandling bör ske senast då initial vätskebolus gått in. Målet inom en timme efter inledd behandling är ett systoliskt blodtryck >90 eller ett medelartärtryck >65 mmHg och en syrgassaturation >92-95 %. Vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) ska syrgassaturationen ligga på 88-92 %.
Vid uppfyllda mål kan fortsatta kontroller vanligen tas en gång per timme, annars behövs tätare kontroller för att övervaka utvecklingen och kunna ta ställning till behovet av intensivvårdskontakt. Se Vitalparametrar som bör följas vid misstänkt sepsis – Faktaruta 8.
Cirkulation
- Blodtryck
- Hjärtfrekvens
Andning
- Andningsfrekvens
- Syrgassaturation
Centrala nervsystemet
- Orientering
- Medvetandegrad
Njurfunktion
- Urinproduktion
Efter 3–6 timmar bör man alltid göra en utvärdering och då kontrolleras åter laktat. Vid tidigare laktatstegring är målet en sjunkande nivå, samtidigt som en normalisering av urinproduktionen (>0,5 ml/kg/timme) bör ha uppnåtts. Om dessa mål inte nåtts eller om försämring inträtt bör fortsatt handläggning diskuteras med intensivvårdsläkare. I När ska intensivvårdskontakt övervägas? - Faktaruta 9 redovisas de patofysiologiska fynd som bör föranleda intensivvårdskontakt.
-
Vid systoliskt blodtryck <90 mmHg eller medelartärtryck <65 mmHg efter initial vätskebehandling.
-
Vid kvarstående hypoxi (perifer kapillär syremättnad (SpO2) <93 % och/eller andningsfrekvens >30/min vid 10 L O2 via mask). För barn gäller åldersspecifika gränser för andningsfrekvens och här tas även hänsyn till andra tecken till påverkat andningsarbete, se Löf (regionernas ömsesidiga försäkringsbolag), Svensk Pediatric Early Warning Score, Swe-PEWS. 2020.
-
Oförändrat högt (>4 mmol/L) eller stigande laktat efter vätskebolus 30 ml/kg.
-
Kvarstående nedsatt vävnadsperfusion i form av fördröjd kapillär återfyllnad >3 sekunder, eller utbredd blåmarmorering efter initial vätskebehandling.
-
Anuri trots vätskebolus.
-
Grav koagulopati.
-
Sjunkande medvetandegrad.
-
Hypotermi (<36° C).
-
Annat tillstånd som inger stark oro för patienten.