Sepsis

Den nuvarande internationella konsensusdefinitionen för sepsis från 2016 (SEPSIS‍-‍3), definierar sepsis som en livshotande organdysfunktion orsakad av ett stört infektionsförsvar. Benämningen septisk chock definierar en undergrupp till sepsis med särskilt dålig prognos till följd av cirkulatoriska, cellulära och metabola störningar 

(1)

.

Diagnostik

För att diagnostisera sepsis och septisk chock hos vuxna använder SEPSIS‍-‍3 kliniska kriterier baserade på analyser av stora patientdatabaser. Organdysfunktion graderas med poängsystemet SOFA (Sequential Organ Failure Assessment), där en infektionsorsakad ökning med ≥2 SOFA‍-‍poäng krävs för diagnosen sepsis.

Kriterierna för septisk chock innebär i tillägg ett behov av vasopressorbehandling tillsammans med ett förhöjt laktatvärde, trots adekvat vätskebehandling.

Eftersom SOFA‍-‍systemet främst är anpassat till intensivvårdsbehandling har det ett begränsat värde för diagnostik i klinisk praxis utanför intensivvården. Det erbjuder emellertid en struktur för att kunna fastställa en slutgiltig sepsisdiagnos med åtföljande diagnoskodning, som i sin tur är grundläggande för epidemiologisk statistik och forskning.

Sepsiskoderna, enligt International Statistical Classification of Diseases, ICD‍-‍10‍-‍SE kopplas till de diagnostiska kriterierna för sepsis och septisk chock: R65.1 Sepsis och R57.2 Septisk chock 

(2)

.

Se Sepsisdefinitioner – Faktaruta 1 för närmare beskrivning av sepsisdefinitioner och SOFA‍-‍systemet – Faktaruta 2 för SOFA‍-‍systemets uppbyggnad.

Specifika diagnostiska kriterier för sepsis och septisk chock hos barn saknas 

(3)

.

Sepsis

Definition: 

• Livshotande organdysfunktion orsakad av ett stört systemiskt svar på infektion.

Kliniska kriterier:

• Infektion med akut förändring av SOFA ≥2 poäng.

---

Septisk chock

Definition:

• En undergrupp till sepsis med särskilt omfattande cirkulatoriska, cellulära och metabola störningar vilka medför en högre risk för dödlighet än enbart sepsis.

Kliniska kriterier:

• Kvarstående hypotension efter adekvat vätskebehandling med behov av vasopressor för att uppnå medelartärtryck ≥65 mmHg tillsammans med p‍-‍laktat >2 mmol/L.

SOFA-systemet

Poängsystemet SOFA (Sequential Organ Failure Assessment) inkluderar:

• Syrets arteriella partialtryck (PaO₂)
• Fraktion inandad syrgas (FiO₂)
• Medelartärtryck (MAP)
• Centrala nervsystemet (CNS)
• Glasgow Coma Scale (GCS)
• Reaction Level Scale (RLS)

---

Andning PaO₂/‌FiO₂ (kPa)

• 0 SOFA-poäng: >53
• 1 SOFA-poäng: ≤53
• 2 SOFA-poäng: ≤40
• 3 SOFA-poäng: ≤27
• 4 SOFA-poäng: ≤13

---

Koagulation: Trombocyter (10⁹/L)

• 0 SOFA-poäng: >150
• 1 SOFA-poäng: ≤150
• 2 SOFA-poäng: ≤100
• 3 SOFA-poäng: ≤50
• 4 SOFA-poäng: ≤20

---

Lever: Bilirubin (µmol/L)

• 0 SOFA-poäng: <20
• 1 SOFA-poäng: 20‍-‍32
• 2 SOFA-poäng: 33‍-‍101
• 3 SOFA-poäng: 102‍-‍204
• 4 SOFA-poäng: >204

---

Kardiovaskulär: Hypotension

• 0 SOFA-poäng:
  • MAP ≥70 mmHg
• 1 SOFA-poäng:
  • MAP <70 mmHg
• 2 SOFA-poäng:
  • Dopamin ≤5^a
  • Dobutamin^b
• 3 SOFA-poäng:
  • Dopamin >5^a
  • Adrenalin ≤0,1^a
  • Noradrenalin ≤0,1^a
• 4 SOFA-poäng:
  • Dopamin >15^a
  • Adrenalin >0,1^a
  • Noradrenalin >0,1^a
  • Levosimendan^b
  • Vasopressin^b

---

CNS: GCS‍-‍poäng eller RLS‍-‍poäng

• 0 SOFA-poäng: 15 respektive 1
• 1 SOFA-poäng: 13‍-‍14 respektive 2
• 2 SOFA-poäng: 10‍-‍12 respektive 3
• 3 SOFA-poäng: 6‍-‍9 respektive 4‍‍-‍5
• 4 SOFA-poäng: 3‍-‍5 respektive 6‍-‍8

---

Njure: Kreatinin (µmol/L) eller diures (ml/dygn) 

• 0 SOFA-poäng: <110 och ≥500
• 1 SOFA-poäng: 110‍-‍170 och ≥500
• 2 SOFA-poäng: 171‍-‍299 och ≥500
• 3 SOFA-poäng: 300‍-‍440 eller <500
• 4 SOFA-poäng: >440 eller <200

---

^{a. µg/kg/min
b. Oavsett dos}

Förekomst av sepsis

Tillförlitlig statistik över förekomsten av sepsis i Sverige saknas, men utifrån studier som använt sig av regionala data kan man anta att cirka 75 000 människor i Sverige årligen drabbas av sepsis eller septisk chock 

(4) (5) (6)

.

Grovt räknat varierar dödligheten vanligen mellan <10 % och 50 % för sepsis, beroende på vilken population som studerats. Risken att drabbas är högst tidigt och sent i livet. Pediatrisk sepsis är vanligast i nyföddhetsperioden, där för tidigt födda utgör en särskilt utsatt grupp. Efter det första levnadsåret sjunker sepsisincidensen kraftigt, för att åter stiga kraftigt efter 65 års ålder 

(6) (7) (8) (9) (10) (11)

.

Den vanligaste orsaken till sepsis är bakteriella infektioner, men sepsis kan även orsakas av virus, parasiter och svamp. I cirka en tredjedel av fallen går det dock inte att fastställa den orsakande mikroorganismen. Bland de verifierade patogenerna dominerar E. coli, Staphylococcus aureus och pneumokocker 

(10) (12)

.

I nyföddhetsperioden är även koagulasnegativa stafylokocker och grupp B‍-‍streptokocker viktiga agens. Globalt är Haemophilus influenzae typ B en vanlig orsak till sepsis och meningit hos barn, men är numera sällsynt i Sverige till följd av allmän vaccination 

(13)

.

Pneumoni är den vanligaste underliggande infektionen vid sepsis, följd av buk- och urinvägsinfektioner hos vuxna. Luftvägsinfektioner dominerar även hos barn, men primär bakteriemi är också vanligt förekommande, framför allt i nyföddhetsperioden 

(10) (11) (14) (15)

.