Meningit och encefalit

Akut bakteriell meningit (ABM) är en allvarlig sjukdom som årligen drabbar drygt hundra vuxna individer i Sverige. Även bland barn är sjukdomen sällsynt och incidensen sjönk dramatiskt efter att man 1993‍–‍1994 införde allmän barnvaccination mot Haemophilus influenzae typ B. Streptococcus pneumoniae (pneumokocker) är den dominerande bakterien i alla åldersgrupper efter nyföddhetsperioden och bland vuxna återfinns pneumokocker i drygt hälften av fallen. 

Efter införandet av pneumokockvaccin i barnvaccinationsprogrammet 2009 har man påvisat minskad förekomst av invasiva pneumokockinfektioner, däribland meningit, inom de vaccinerade åldersgrupperna.

Neisseria meningitidis (meningokocker) är den näst vanligaste bakterien vid ABM i Sverige och återfinns i drygt tio procent av fallen. Förekomsten är högst bland tonåringar och unga vuxna men meningokockmeningit kan uppträda i alla åldrar. Listeria monocytogenes förekommer framför allt bland äldre individer och hos personer med nedsatt immunförsvar. Inom dessa grupper ses också en högre förekomst av andra ovanliga agens, exempelvis Haemophilus influenzae, Staphylococcus aureus och gramnegativa tarmbakterier. Tuberkulös meningit är i Sverige ett ovanligt sjukdomstillstånd med färre än tio diagnostiserade fall per år. De flesta fall av tuberkulös meningit drabbar personer som har immigrerat från länder med hög förekomst av tuberkulos.

Viral meningit är cirka tio gånger vanligare än ABM och är en mer godartad sjukdom. Vanligaste agens är enterovirus, herpes simplexvirus (HSV) typ 2 och varicella zostervirus (VZV).

Virusencefalit är ett allvarligare tillstånd som årligen drabbar ett par hundra personer. Fästingburen virusencefalit (tick-borne encephalitis, TBE) har under de senaste årtiondena etablerat sig i den södra halvan av Sverige och är med mer än 400 fall per år numera vanligaste agens vid viral encefalit. Encefalit orsakad av herpes (HSV typ 1) drabbar årligen 20‍–‍40 personer.