Sömn­störningar och följd­sjukdomar

En metaanalys av nära 3,6 miljoner individer fann att för varje timmes förkortning av sömnlängden under sju timmar, så ökade risken för all typ av dödlighet med cirka 6 procent 

(20)

. Andra metaanalyser har observerat liknande riskförhöjningar för ökad sjuklighet och dödlighet för dem som lider av ett eller flera av delsymtomen för insomni 

(21) (22)

.

Metaanalyser visar att subjektivt störd sömn och insomni även ökar risken för Alzheimers sjukdom med cirka 50 procent 

(21)

. Olika typer av sömnstörningar och skiftarbete ger enligt en metaanalys därtill en riskökning för typ 2‍-‍diabetes som är i nivå med, eller högre, än vad som ses vid fysisk inaktivitet 

(23)

.

Insomni som också innebär förkortad sömn tycks öka risken mer för följdsjukdomar 

(24)

, till exempel kan den förkortade sömnen förvärra regleringen av blodsocker hos diabetespatienter 

(25)

.

Utöver primära sömnstörningar, förekommer sömnbesvär ofta även vid psykiatriska och somatiska sjukdomstillstånd. Att bedöma förekomsten och graden av sömnbesvär är sammantaget av hög relevans för många kliniska specialiteter.

Skiftarbete förkortar eller förskjuter ofta sömnen till avvikande tider på dygnet. Även vid skiftarbete finns det kopplingar till ökad sjuklighet och dödlighet 

(26)

. Många av riskökningarna har visat sig vara dosberoende: Ju fler år av skiftarbete, desto högre är riskökningen 

(27) (28) (29)

.

Sammantaget visar beräkningar i flera länder att den ekonomiska kostnaden för sömnstörningar motsvarar runt en procent av deras bruttonationalprodukt 

(30)

. På samhällsnivå visar beräkningar att sömnstörningar är bland de tio dyraste psykiatriska tillstånden 

(31)

. Samma nivå av betydelse har beräknats utifrån påverkan på så kallade funktionsjusterade levnadsår (DALYs) 

(32)

.