Tidigarelagt/‌accelererad dygnsfas­syndrom (ASPD)

Individer med tidigarelagd eller accelererad sömnfasstörning (advanced sleep phase disorder, ASPD) har ofta normal kvalitet på sömnen, som dock är tidigarelagd

Förekomsten av ASPD har beräknats vara runt 1 % i befolkningen. Tillståndet kan dock vara underrapporterat då ASPD jämfört med DSPD inte behöver orsaka lika uttalade problem för individer i relation till åtaganden såsom vanliga jobbscheman.

Hos individer med ASPD är den biologiska benägenheten för sömnens tajming tidigarelagd jämfört med vanliga eller önskvärda sovtider. Därmed resulterar tillståndet vanligtvis i både mycket tidiga insomnings- och uppvakningstider. De förskjutna sovtiderna vid ASPD är även märkbara genom tidigarelagda temperatur- och melatoninrytmer. Framför allt kan man undersöka ifall tidigarelagd melatoninrytm föreligger, vid diagnostiken, tillsammans med dagbok och aktivitetsmätning. I frågeformulär som bedömer kronotyp hamnar ASPD inom morgontypen.

ASPD kan försämra livskvalitén, exempelvis på grund av tidig kvällssömnighet såsom i sociala situationer. Oförmågan att somna om vid tidiga uppvaknanden kan individen också uppleva som besvärlig. Förekomsten av ASPD ökar vid stigande ålder men tillståndet kan även vara ärftligt.

Mutationer i flera gener som styr dygnsrytmen kan orsaka en ärftlig variant av ASPD. Denna debuterar tidigare i livet och benämns familjär avancerat sömnfas­syndrom (FASPS) 

(190)

. Mutationer som har visats sig kunna orsaka FASPS har återfunnits i klockgenerna:

  • PER2
  • CKIδ
  • PERIOD3
  • CRY2
  • TIM
  • DEC2.

Behandling

Behandlingsformen ljusexponering har den starkaste evidensen vid behandling av ASPD, där man förlägger tajmingen av ljuset till kvällstimmarna. Målet är att senarelägga den inre dygnsklockan så att det också sker en förskjutning av sovtiderna.

Melatonin kan prövas off label, även om evidensen är begränsad.

Föregående sida
Försenat dygnsfassyndrom (DSPS)

Nästa sida
Icke 24-timmars rytm

Är du nöjd med Läkemedelsboken?

Är du nöjd med Läkemedelsboken?

Läkemedelsboken vänder sig framför allt till dig som är specialist i allmänmedicin, läkare under specialiserings- eller allmäntjänstgöring, studerande inom medicin och farmaci, men också till dig som är läkare i behov av råd vid medicinska problem utanför den egna specialiteten.

Om du är en av dem som Läkemedelsboken vänder sig till vill vi gärna veta vad du tycker om webbplatsen och dess innehåll. 

Är du nöjd med Läkemedelsboken?

Vill du få återkoppling?

Om du vill få svar från oss behöver du använda Läkemedelsverkets ordinarie kontaktvägar som du hittar på sidan Kontaktuppgifter.

Tänk på att det du skickar in till Läkemedelsverket blir en så kallad allmän handling. Läs om hur Läkemedelsverket behandlar personuppgifter.