Utredning

Andra viktiga delar av utredningen är fysikalisk undersökning av buken, genitalia och hos kvinnor bedömning av slemhinnorna i underlivet. Remittera till gynekolog eller urolog vid behov av kompletterande utredning.

Rådgivning, utredning och behandling sker oftast i primärvården. Vid ren ansträngningsinkontinens av mindre grad hos kvinnor, det vill säga läckage vid hosta, hopp och nysning, samt frånvaro av läckage i samband med trängningar, kan man rekommendera bäckenbottenträning utan någon föregående utredning.

Vid trängnings- eller blandinkontinens är det viktigt att utesluta alarmsymtom såsom:

• nytillkomna trängningar under det senaste halvåret utan samtidig urinvägsinfektion
• smärtsamma trängningar
• känsla av blåstömningssvårigheter
• synligt blod i urinen.

Vid dessa symtom och tecken bör man remittera till urolog eller gynekolog. Vid förekomst av blod i urinen remitteras till urolog enligt standardiserat vårdförlopp (SVF) för välgrundad misstanke om cancer i urinvägarna.

Tidigare och samtidiga sjukdoms­tillstånd

Utredningens syfte är att ställa rätt diagnos för att kunna erbjuda en adekvat behandling anpassad till patientens symtom och behov. Patientens sjukhistoria har en avgörande roll och man bör ta med relevanta delar ur sjukhistorien, såsom förekomst av:

• diabetes
• hjärtsvikt
• samtidiga neurologiska sjukdomar och skador
• tidigare operationer eller strålbehandling i lilla bäckenet
• aktuella läkemedel och naturmedel som patienten använder.

Kvinnliga patienter bör tillfrågas om antalet graviditeter och förlossningar samt om kvinnan är i klimakteriet.

Basal utredning av urininkontinens

Som komplement till anamnesen bör följande ingå i en basutredning för urinläckage:

• Urinmätningslista där patienten under ett till två dygn noterar tidpunkt och volym vid varje blåstömning. På vissa listor finns även möjlighet att notera läckage och aktivitet.

  Blåstömningsvolymen varierar avsevärt mellan individer, men är i regel 200‍–‍400 ml, med fyra till sju blåstömningar/dag och en total dygnsvolym på en till två liter. Se exempel på ifylld miktionslista.

• Mätning av resturin i urinblåsan med blåsscanner eller kateter. Det görs för att utvärdera om det föreligger en oförmåga att tömma urinblåsan adekvat, vilket kan ge både trängningar och i uttalade fall en överrinningsinkontinens.

• Läckagemätning under 24‍–‍48 timmar. Det innebär att patienten väger sina uppsamlingsskydd före och efter användning samt noterar tidpunkten för byte av skydd. På så sätt får man ett objektivt mått på läckaget i gram.

• Symtom och problemformulär för att bestämma svårighetsgrad och besvärsgrad av urinläckaget samt för att följa effekt av behandling. Det finns flera validerade formulär att tillgå och ett ofta använt sådant är The International Consultation on Incontinence Questionnaire–Urinary Incontinence Short Form (ICIQ UI‍-‍SF) som ger information om symtom och besvärsgrad för patienten, men även vägledning kring typ av läckage. Formuläret finns på svenska och flera andra språk. Det kan laddas ned från iciq.net.

  • The International Consultation on Incontinence Questionnaire

• Laboratorieprover med urinsticka och eventuell urinodling tas vid trängningsbesvär. Vid misstanke om urinretention bör man ta njurfunktionsprov med kreatinin, och hos män över 50 år kan man även kontrollera prostataspecifikt antigen (PSA). Alla regioner i Sverige har sedan 2023 regionalt utformad organiserad prostatatestning (OPT), där män i specificerade åldersgrupper får ett erbjudande att lämna blodprov för PSA. Vid förhöjda värden erbjuds männen att genomgå en utredning hos urolog enligt standardiserade vårdförlopp (SVF). 

• Fysikalisk undersökning. Fysikalisk undersökning av buk, genitalia och hos kvinnor bedömning av slemhinnorna i underlivet.

• Neurologstatus. Vid misstanke om neurologisk skada/sjukdom gör man ett enkelt neurologstatus.

Miktionslista

Exempel på miktionslista vid ansträngningsinkontinens och trängningsinkontinens samt vid polyuri.

Komplet­terande utredning hos gynekolog eller urolog

Hos kvinnor bör utredningen kompletteras med:

• gynekologisk undersökning samt vaginalt ultraljud för att utesluta tumör i lilla bäckenet eller större myom som trycker mot urinblåsan

• värdering av eventuell samtidig prolaps

• bedömning av bäckenbottenmuskulaturen och eventuella förlossningsbristningar.

Hos män kan inkontinens vara kopplad till prostatasjukdom. I den primära utredningen bör man:

1. känna på prostatan via ändtarmen
2. göra en skattning av blåstömningsbesvär med ett IPSS‍-‍formulär (International Prostate Symptom Score).

Vid godartad prostataförstoring kan måttliga trängningsbesvär ofta förbättras av behandling med läkemedel. 

Fördjupad utredning

För vissa patienter krävs en fördjupad utredning med remiss till gynekolog eller till urolog för:

• cystoskopi
• transrektalt ultraljud
• och/eller urodynamisk funktionsundersökning.

Remiss till urolog är rekommenderat för manliga patienter som inte förbättras av:

• livsstilsförändringar
• läkemedel mot prostataförstoring
• översyn av andra läkemedel.