Övriga orsaker till yrsel
Sjukdomar i centrala nervsystemet kan ge yrsel och balansrubbning. Vanligen, men inte alltid, förekommer andra samtidiga neurologiska symtom eller fynd. Även mer allmänna tillstånd som läkemedelspåverkan, alkoholöverkonsumtion och cirkulationsstörningar kan ge yrsel. Leta brett.
Stroke
Stroke är en ovanlig men fruktad orsak till akut yrsel. Vid lillhjärnsinfarkter förekommer ofta bålataxi som visar sig genom att patienten har svårt att hitta sitt- och ståbalans. Majoriteten av de patienter som har stroke som orsak till akut yrsel har någon form av fokalneurologiskt bortfall, antingen i status eller i anamnes.
Avvikelserna kan vara subtila. Det är särskilt viktigt att söka igenom det kranialnervsinnerverade området. Vid isolerad yrsel med spontannystagmus är det ibland svårt med differentialdiagnostiken mellan vestibularisneurit och stroke. Om en stroke har orsakat spontannystagmus är ett vestibulärt impulstest ofta normalt (se avsnittet om klinisk undersökning).
Normaltryckshydrocefalus
Vid normaltryckshydrocefalus finner man triaden:
- progredierande ostadighet
- inkontinens
- minnesstörning/demens.
Tillståndet behandlas med ventrikuloperitoneal likvorshunt.
Ponsvinkeltumör
Gradvis insättande balanspåverkan och hörselnedsättning/tinnitus kan vara tecken på en ponsvinkeltumör och bör därför med MR över hörsel-och balansnervens utbredning.
Övriga neurologiska sjukdomar
Ostadighet och gångrubbning förekommer bland annat vid:
- ryggmärgspåverkan
- pyramidbaneskada
- lillhjärnsskada
- parkinsonism
- neuroinflammatoriska tillstånd, till exempel multipel skleros Guillain-Barrés syndrom (GBS)/ Kronisk inflammatorisk demyeliniserande polyneuropati (CIDP).
Ostadighetskänsla är ett framträdande symtom vid neuropatier som har orsakats av diabetes eller B12-brist.
Vid primär ortostatisk tremor upplever patienten en intensiv ostadighetskänsla, som lindras av att gå omkring eller sätta sig. Tillståndet förväxlas lätt med persisterande postural perceptuell yrsel PPPY.
Den yrsel som patienten upplever vid sviktande cerebral cirkulation karaktäriseras oftast som presynkope. De vanligaste orsakerna är:
- ortostatisk hypotension
- hjärtarytmi.
Vid hypertonibehandling hos äldre kan trycket ibland sänkas under en kritisk nivå och patienten drabbas av yrsel. När man gör ett ortostatiskt prov är det viktigt att inte bara förlita sig på det uppmätta blodtrycksfallet, utan också bedöma om patientens symtom reproduceras. Eftersom yrseln utlöses vid uppresning till stående kan den ibland förväxlas med godartad lägesyrsel. Godartad lägesyrsel ger dock symtom framförallt när patienten lägger sig ner – inte vid uppresning.
Attackvis uppträdande taky-/bradyarytmier kan ge yrsel som uppträder oberoende av lägesändringar. Yrsel och svimningskänsla vid ansträngning ses typiskt vid uttalad aortastenos. Patienter med spontana presynkope- eller svimningsattacker bör utredas kardiologiskt.
Vid akut otit kan innerörat påverkas av bakterietoxiner eller av en direkt spridning av infektionen till innerörat. Detta kräver urakut remiss till ÖNH-klinik.
Blåsor på örat/hörselgången och samtidig öronsmärta och yrsel kan vara tecken på herpes zoster oticus som kan ge ensidig dövhet och facialispares. Vid misstänkt zoster oticus bör man inleda intravenös antiviral behandling och högdos steroidbehandling så tidigt som möjligt för att rädda hörseln.
Vid kroniska öroninfektioner kan yrsel uppträda på grund av fistelbildning till innerörat men detta är idag ovanligt.
Vid nacksmärta med muskelömhet kan de cervikala proprioceptorerna ge upphov till yrsel av ostadighetskaraktär. Det finns i dagsläget inga test som kan visa att någons yrsel beror på en skada eller sjukdom i nacken. Behandling som är inriktad på att minska muskelömheten kan minska yrselbesvären.
Äldre har en ökad risk att drabbas av yrsel av läkemedel jämfört med yngre personer. Detta beror dels på att en liten påfrestning eller förändring kan utlösa yrsel hos äldre, dels på att äldre i allmänhet har fler läkemedel och ökad risk att drabbas av läkemedelsbiverkningar.
Yrsel kan förekomma som biverkning av en lång rad läkemedel. Man kan grovt dela in läkemedel som orsakar yrsel i tre grupper utifrån vilka organsystem de påverkar:
- hjärt- och kärlsystemet
- centrala nervsystemet
- vestibularissinnet.
Nedan finns exempel på läkemedelsgrupper och läkemedel som kan orsaka yrsel hos äldre
(10).
Ett läkemedel att vara observant på är antibiotikumet gentamicin som ibland används intravenöst vid svåra bukinfektioner. Det kan ge irreversibla skador på hörseln och balansorganet.
För ytterligare information, se Socialstyrelsens lista över olämpliga läkemedel för äldre
(11).
Läkemedel som kan orsaka yrsel
Exempel på läkemedelsgrupper och läkemedel som kan orsaka yrsel hos äldre.
Hjärt-kärlsystemet
Blodtrycksläkemedel såsom:
- ACE-hämmare
- betablockerare
- kalcium-antagonister.
Parkinsonläkemedel och neuroleptika kan ge yrsel genom att sänka blodtrycket och orsaka ortostatism.
Centrala nervsystemet (CNS)
- bensodiazepiner
- neuroleptika
- antiepileptika
- parkinsonläkemedel
- antidepressiva läkemedel
- analgetika, exempelvis tramadol.
Vestibularissinnet (ototoxicitet)
- tobramycin (antibiotika)
- gentamicin (antibiotika)
- cisplatin (cytostatikum).