Godartad lägesyrsel
Godartad lägesyrsel är ett vanligt tillstånd som leder till kraftiga symtom men som oftast är enkelt att bota bara man gör rätt tester och ställer diagnosen. Symtomen försvinner när otoliterna återgår till örats hinnsäck där de upplöses.
Bakgrund
Godartad lägesyrsel, kristallsjukan eller benign paroxysmal positionell vertigo (BPPV) är den vanligaste orsaken till yrsel som beror på störningar i innerörats balansorgan. Sjukdomen förklarar symtomen hos cirka 20 procent av alla som söker vård på grund av yrsel.
Patienten upplever yrsel som förvärras vid lägesändringar, till exempel när man lägger sig eller vänder sig i sängen. Det är vanligt att godartad lägesyrsel debuterar på morgonen efter att man har legat ned. Om patienten stannar kvar i det provocerande läget klingar den mest kraftfulla yrseln av inom en minut. Ofta förekommer även en ostadighet när man står och går. Ibland kan insjuknandet föregås av vestibularisneurit eller av ett skalltrauma.
Godartad lägesyrsel beror på att ”kristaller” (otoliter) lossnar från membranen i hinnsäckarna. Otoliterna är tunga och sjunker med gravitationen i båggångarnas vätska, endolymfa. Godartad lägesyrsel är vanligast i den bakre båggången som anatomiskt ligger längst ner. Vid lägesändringar kommer de lösa otoliterna att flyttas i båggången och sätta endolymfan i rörelse. Hjärnan uppfattar denna rörelse i endolymfan som en felsignal, tror huvudet roterar, och en kraftfull yrsel uppstår tillsammans med nystagmus. Om det provocerande läget bibehålls kommer otoliterna att lägga sig till rätta, endolymfrörelsen att avstanna och nystagmus och den mest kraftfulla yrseln att upphöra. Besvären återkommer när man rör huvudet på nytt.
Äldre och godartad lägesyrsel
Godartad lägesyrsel blir vanligare med stigande ålder och kan förekomma odiagnostiserat hos upp till 10 procent av personer över 75 år. Hos äldre personer kan det vara mer utmanande att ställa diagnos eftersom de kan ha mildare och mindre specifika symtom. Det är dock viktigt att identifiera godartad lägesyrsel hos äldre då detta är en form av yrsel vi enkelt kan behandla och bota. Därför är det en god vana att liberalt undersöka äldre personer för godartad lägesyrsel om de söker för balansproblem.
Utredning
Typiska symtom är yrsel när man vänder sig, eller lägger sig, i sängen.
Diagnosen ställs genom:
- DixHallpikes-test för bakre båggång (se nedan, Dix-Hallpikes test - Figur 2)
- sidolägestest för lateral båggång.
Positivt fynd är att patienten blir yr och får nystagmus i samband med det positiva testet. Den nystagmus som uppstår vid lägesändring är ofta kortvarig, ibland bara några sekunder. Det är därför viktigt att man ber patienten hålla ögonen öppna under hela undersökningen även om hon eller han upplever kraftig yrsel
(2).
- Använd om möjligt Frenzelglasögon.
- Patienten sitter på en brits eller undersökningsstol med fällbar rygg. Patientens huvud vrids 45 grader mot det öra man ska undersöka.
- Med en snabb rörelse (max 2 sekunder) läggs patienten ned på rygg med huvudet hängande. Vid typiskt svar upplever patienten yrsel efter någon till några sekunder och ofta ses en rotatorisk och vertikal nystagmus.
- Efter 15–45 sekunder i det provocerande läget avstannar nystagmus och yrseln försvinner.
- När patienten reser sig till sittande uppstår ofta en svagare yrsel och en nystagmus med motsatt riktning mot den i ryggläge. Om en Dix-Hallpikes test upprepas 2–3 gånger uttröttas och upphör yrsel- och nystagmussvaret.
1. Patienten sitter i upprätt läge.
2. Med huvudet vridet 45 grader åt sidan läggs patienten ner i en svepande rörelse av läkaren.
3. Patientens ögon observeras för uppåt och sidogående rörelser av ögat .
Behandling
Godartad lägesyrsel behandlas genom att man ”snurrar” tillbaka otoliterna till hinnsäcken där de upplöses
(3).
För godartad lägesyrsel i bakre båggången används Epleys manöver – se nedan, Epleys manöver vid godartad lägesyrsel höger sida - Figur 4. Behandlingen är enkel att utföra, innebär inga risker och utläkningsfrekvensen är hög.
För lateral båggång används barbeque eller Gufonis manöver.
När diagnosen är ställd bör man vid samma tillfälle behandla för att minska symtom och möjliggöra snabbare återgång i aktivitet och arbete. Att inte få hjälp med yrsel bidrar till nedsatt livskvalitet och skapar ångest. Skicka gärna med hemövningsprogram på Epleys manöver som patienterna själva kan utföra om de inte blivit helt bra på första behandlingen. Hemövningar bör aldrig ersätta första behandling på plats.
För hemövningar och behandlande manövrar se 1177.se.
Epleys manöver vid godartad lägesyrsel höger sida.
-
Första delen av Epleys manöver är Dix-Hallpikes test (se figur 2). Låt patienten ligga kvar i det yrselprovocerande läget under cirka 3 minuter efter det att yrseln upphört.
-
Vrid sedan patientens huvud 90 grader över åt motsatt sida. Håll patientens nacke extenderad hela tiden. Låt patienten ligga i detta läge under 1–3 minuter.
-
Låt patienten sedan ligga över på sidan och fortsätt huvudvridningen tills patientens näsa pekar snett ned mot golvet. Låt patienten ligga i detta läge under cirka 3 minuter. Böj in patientens haka mot bröstkorgen och hjälp patienten att sätta sig upp.
-
Upprepa 1–3 ytterligare en gång.
Patienten i upprätt läge
- När patienten befinner sig i upprätt läge är otoliten placerad i höger bakre båggång relativt nära båggångens ände.
Patienten liggande, läge 1
- Patienten ligger på rygg med huvudet vridet i 45 grader åt vänster (jämfört med ett läge där patienten har ansiktet riktat rakt mot taket).
- Otoliten förflyttas bort från båggångens ände.
Patienten i liggande, läge 2
- Patienten ligger på rygg med huvudet vridet 45 grader åt höger (jämfört med ett läge där patienten har ansiktet riktat rakt mot taket).
- Otoliten rör sig ännu längre bort från utgångsläget.
Patienten i liggande, läge 3
- Patienten ligger på sidan med huvudet i en riktning så att näsan pekar snett neråt mot golvet.
- Otoliten förflyttar sig ut ur båggången och in i hinnsäcken.
Uppföljning
Hos 90 procent av patienterna räcker en behandling. Äldre kan vara mer svåra att behandla och kräva upprepade manövrar varför det är bra att planera för ett återbesök. Återbesöket kan med fördel ske hos fysioterapeut som dessutom kan hjälpa med annan balansträning också.