Funktionell yrsel – Persisterande postural perceptuell yrsel (PPPY)
Persisterande postural perceptuell yrsel (PPPY) är ett samlingsnamn för funktionell yrsel där det inte går att förklara symtomen med avvikelser i balanssystemet. Den onda cirkeln bör brytas med hjälp av information, vestibulär rehabilitering och ibland kognitiv beteendeterapi och läkemedel.
Bakgrund
Funktionell yrsel karaktäriseras av att patienten upplever yrsel och obalans utan att det går att hitta något fysiskt fel. Persisterande postural perceptuell yrsel (PPPY) har tidigare kallats fobiskt postural yrsel. Det är ett yrseltillstånd som kan förekomma isolerat eller i efterförloppet av annan yrselsjukdom. Tillståndet är en av de vanligaste orsakerna till långvarig yrsel.
Peristerande
Ostadighetskänslan och yrseln består, har pågått minst tre månader.
Postural
Symtomen upplevs främst när man står upp eller går.
Perceptuell
Fysiska fel i balanssystemet har uteslutits, tillståndet beror på störd perception – upplevelse, av dålig balans.
(8)
Många beskriver att de är osäkra på sin balans och att de har en gungande känsla som om de stod på ett båtdäck. Trots att de inte har ramlat är det vanligt att de är rädda för att falla när de står eller går.
Symtomen kan vara sekundlånga attacker av kraftig yrsel eller långvariga besvär med upplevd nedsatt balans, rörelseintolerans och illamående. Yrseln kan uppstå spontant eller när patienten rör huvudet eller hela kroppen. Yrselattackerna kan vara åtföljda av ångest och vegetativa symtom. Vissa typer av platser (till exempel trånga gångar, trappor, gator eller öppna platser) eller situationer förvärrar besvären. Detta leder till ett patologiskt undvikande beteende. Balanssystemet och ångest är sammankopplade och kan förstärka varandra åt båda håll. Akut yrsel på grund av skada i balansorganet framkallar stark ångest. Omvänt kan stress, ångest och depression ge balanssymtom, trots att balansorganet fungerar perfekt.
PPPY kan utlösas av en period med sjukdom, vanligen någon yrselhändelse. Men även emotionell stress, skall-/nacktrauma eller ett fall kan vara utlösande. Det är vanligt att man upplever yrsel/ostadighet i livsperioder med stora förändringar – en känsla av att marken gungar under fötterna. Personer med ett stort kontrollbehov verkar vara mer benägna att utveckla PPPY och funktionella besvär.
Utredning
Diagnosen ställs utifrån den typiska anamnesen och den normala fysikaliska undersökningen. Eventuellt finner man lindrig till måttlig cervikal muskulär ömhet och tecken på ångest/depression. Eftersom symtomen ofta uppstår efter en kontrollförlust så är en del av behandlingen att hjälpa patienten återfå känslan av kontroll. Många patienter kan beskriva att de har mer besvär när de står upp eller går långsamt, men att det fungerar bättre med raska promenader, jogging eller yoga när man koncentrerar sig på något annat.
Det är viktigt att patienten genomgår en noggrann undersökning och får lugnande besked och förklaring av bakomliggande mekanismer. Många patienter klarar sedan av att behandla sig själva.
Behandling
Patienten bör informeras om mekanismerna bakom tillståndet och dess benigna karaktär. Ofta kan det minska symtomen och stressen att utesluta farliga orsaker till yrsel. Patienten bör uppmanas att röra på sig, till exempel promenader/stavgång, och göra vestibulära rörelseövningar (se nedan, Egenträningsprogram vid yrsel - Faktaruta 5) . Patienten ska också successivt utsätta sig för de situationer som brukar utlösa yrseln.
Beteendeterapi och/eller stödkontakt kan behövas i svårare fall. Detta kan kombineras med sjukgymnastisk balans- och kroppskännedomsträning och behandling av eventuella nackmuskelbesvär. Några studier har visat goda effekter av behandling med SSRI-preparat
(9).
Att bli av med yrsel efter en skada på balanssystemet kan jämföras med hur en sjöman får ”sjöben” eller en balettdansös lär sig göra piruetter utan att bli yr. Det enda sättet är att utsätta sig för de rörelser och situationer som utlöser yrsel. Yrsel vid yrselträning kan jämställas med träningsvärk vid muskelträning. ”Ju yrare du står ut med att vara, desto snabbare blir du frisk!”
Gör följande program 1–2 gånger/dag. Bli inte rädd om du blir yr av övningarna! Det är ett tecken på att du behöver träningen. Övningarna står i ordning efter svårighetsgrad. Fortsätt så långt i listan som du klarar av vid varje träningstillfälle.
Övning 1
Sitt ner. Vrid huvudet från höger till vänster, fram och tillbaka 5 gånger, som om du ser på en tennismatch. Fäst blicken på ett föremål i varje riktning. Vila. Upprepa 3 gånger. När denna övning går bra, stå upp och gör likadant.
Övning 2
Som övning 1, men rör huvudet uppåt och nedåt i stället för från höger till vänster.
Övning 3
Som övning 1, men med stängda ögon.
Övning 4
Som övning 2, men med stängda ögon.
Övning 5
Sitt ner. Fäst blicken på ett föremål 1,5–2 meter rakt framför dig. Skaka på huvudet fram och tillbaka 15 gånger utan att släppa föremålet med blicken. Vila. Upprepa 3 gånger.
Övning 6
Som övning 5, men rör huvudet upp och ned i stället (”nicka”).
Övning 7
Som övning 5, men stå upp i stället. Om det känns mycket osäkert, håll ett pekfinger mot en stol eller bord som stöd.
Övning 8
Som övning 6, men stå upp i stället.
Övning 9
Stå upp. Fäst blicken på ett föremål framför dig. Gå framåt samtidigt som du skakar på huvudet fram och tillbaka. Håll hela tiden blicken fäst på föremålet.
Övning 10
Om du har märkt att du brukar bli yr av någon speciell rörelse, gör just den rörelsen 3 gånger varje gång du gör ditt yrselträningsprogram.
Övning 11
Om du brukar bli yr på vissa platser eller i speciella situationer, försök lägga upp ett program där du uppsöker just dessa platser eller situationer och stannar kvar där längre och längre för varje gång. Ta varje dag en minst 15 minuter lång promenad. Rör gärna mycket på huvudet under promenaden.