Analinkontinens
Analinkontinens kan uppkomma av flera orsaker och man ska inrikta behandling på sjukdomstillståndets grundorsak. Exempel på behandlingsalternativ är läkemedel, kirurgi eller muskelträning.
Orsaker till analinkontinens
Analinkontinens innebär oförmåga att kontrollera avföring eller gas. ”Soiling” är en specialvariant som kännetecknas av minimalt fekalt läckage och leder till nedsmutsning av underkläder, dålig lukt, irritation och klåda. Flera orsaker kan särskiljas, se faktaruta 2 – Orsaker till anal inkontinens.
-
Förlossningsskada
-
Trauma (iatrogen skada, pålningsskada, bäckenfraktur, sexuella övergrepp med mera)
-
Neurogen inkontinens
-
Rektalprolaps eller invagination
-
Kongenital defekt
-
Spinal sjukdom
-
Neurologisk sjukdom
-
CNS-sjukdom
-
Kolorektal sjukdom (tumör, strålskada, inflammation etcetera).
Utredning
Precis som vid alla anorektala besvär bör man inleda utredningen med en noggrann klinisk undersökning med:
- inspektion
- palpation
- rektoskopi
- proktoskopi.
Behandling
Patienter med diarré bör utredas för detta och behandlas beroende på diarréns grundorsak. Ibland kan man även använda symtomatisk behandling med bulkmedel eller loperamid, men det kan man göra först när annan genes uteslutits eller som tillägg till den diagnosspecifika behandlingen
(29). Förstoppning är naturligt en begränsande biverkning till bulkmedel och loperamid men detta är dock dosberoende.
Primärvården bör handlägga lättare former av analinkontinens där man kan utesluta allvarlig bakomliggande sjukdom eller en sfinkterdefekt som kan korrigeras kirurgiskt. I andra fall bör patienten remitteras till kirurg eller specialintresserad gastroenterolog för vidare utredning. Exempel på tillstånd som kan korrigeras kirurgiskt är sfinkterskada, rektalprolaps och i sällsynta fall rektalinvagination. Muskelträning hos speciell terapeut för att förbättra förmågan till koordinerad kontraktion (biofeedback) kan vara av värde. En annan behandlingsprincip är lokal vävnadsexpansion i anorektala övergången med injektion av volymökande substans
(30). I mycket selekterade fall kan man ersätta en defekt analsfinkter med transposition av gracilismuskel, en sfinkterprotes eller elektrisk stimulering av sakralnerver
(31).